# ID: svediakorp-gov479819
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,043
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, kära kolleger!
Europaparlamentet står i begrepp att avsluta förstabehandlingen av det nya förslaget till direktiv om rättsligt skydd av bioteknologiska uppfinningar.
Det har varit en svår uppgift!
Vi minns alla och en del av er har också nämnt omröstningen den 1 mars 1995.
Vi det tillfället och under hela behandlingen av det tidigare förslaget uttryckte parlamentet sin oro för de konsekvenser som antagandet av ett sådant förslag skulle kunna få och ställde viktiga frågor.
Genom omröstningen den 1 mars 1995 och trots de ansträngningar som gjordes under hela förlikningsproceduren, sade Europaparlamentet klart ifrån att man inte lät sig övertygas av de argument och de förklaringar som lämnades.
Enkla etiska och politiska frågor fick uppenbarligen inte lika enkla och tydliga svar.
I det nya förslaget till direktiv har kommissionen ställt upp ett viktigt mål: att reagera på den oro som uttrycktes och att följa de demarkationslinjer kring vilka man inte lyckades skapa tillräcklig klarhet.
Naturligtvis inom gränserna för vad ett direktiv om patenträttigheter kan åstadkomma.
Vilken är då den centrala frågan?
Att dra upp garanterat säkra gränser för vad forskning, industri och konkurrenskraft kan kräva, gränser som hindrar all exploatering av människokroppen, även när det gäller dess allra minsta beståndsdelar.
Låt mig påminna om att även det Europeiska rådet i Amsterdam i sina slutsatser klart slog fast den absoluta principen om människans integritet.
Frågan är om biologiskt material kan patentskyddas.
Man måste med andra ord tydligt slå fast skillnaden mellan att upptäcka vad som redan finns i naturen och en uppfinning, som är frukten av mänskligt handlande i väl definierade syften.
De bioteknologiska uppfinningarnas etiska dimension, framför allt när det gäller element som hämtats ur människokroppen, har därför varit kommissionens utgångspunkt i en djupgående granskning där det gällt att finna de bästa lösningarna inom ett område som är så känsligt.
Kommissionen har hört gruppen av bioteknologiska etikkonsulter när det gäller de etiska aspekterna på frågan om att patentskydda uppfinningar som berör mänskligt material.
Yttrandet avlämnades den 25 september 1996.
Yttrandet, som var positivt, styrkte kommissionen i dess uppfattning och gav ytterligare stimulans i arbetet.
Jag konstaterar för övrigt att ändringsförslag nr.
1 uttryckligen hänvisar till det yttrandet.
Under det förberedande arbetet under denna sammanträdesperiod har sex olika utskott i Europaparlamentet arbetat med förslaget till direktiv under många och långa sammanträden.
Diskussionen har varit tydlig, öppen och grundlig och den har kännetecknats av ett fritt utbyte av åsikter.
Det är med andra ord mot bakgrunden av en fullständig kunskap om sakfrågan som utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt röstade igenom sitt betänkande den 18 juni och jag skulle vilja tacka framför allt föredraganden Rothley för ett enastående arbete som förtjänar all beundran.
Jag vill också tacka alla övriga, även dem som har uttryckt sig i mindre positiva ordalag, eftersom detta har varit en viktig samhällsdebatt.
Utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt har röstat igenom sextiofyra ändringsförslag.
Kommissionen är beredd att acceptera samtliga ändringar, eftersom de innebär viktiga preciseringar ...
(Applåder) ... till de känsliga frågor som diskuteras.
Det handlar i grund och botten om följande punkter: ett sätt att på ett klart och entydigt sätt definiera skillnaden mellan upptäckt och uppfinning när det gäller material som hämtats från människokroppen, ett uteslutande av möjligheten att patentskydda djurarter eller växtarter, ett uttryckligt förbud mot att patentera metoder för att klona människor och metoder för att ändra människans genetiska ärftliga kod, kravet att aldrig glömma bort den etiska dimensionen och möjligheten att den skall bli föremål för en lämplig utvärdering i preventivt syfte, uppnåendet av en balans mellan det lidande som vissa uppfinningar kan åsamka djuren och möjligheterna att utnyttja dessa uppfinningar inom det medicinska området, samt en bättre presentation av jordbrukarnas rättigheter när det gäller kreatursuppfödning.
När det gäller samtliga dessa punkter, och naturligtvis också när det gäller många andra, hävdar kommissionen att bidraget från utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt är av avgörande betydelse för att nå huvudmålet, som är en balans mellan ekonomiska krav och den absoluta nödvändigheten av att respektera etiska normer.
Kommissionen är därför benägen, jag upprepar detta, att acceptera samtliga ändringsförslag från utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt och att integrera dem i ett ändrat förslag.
Vissa redaktionella ändringar blir nödvändiga, utan att man för den skull på något sätt ändrar innehållet i ändringsförslagen, utan bara för att förbättra deras form så att de följer de juridiska-institutionella förutsättningarna.
Ändringsförslaget nr 1, som jag redan har nämnt, bör till exempel enligt kommissionen hellre införas i form av en beaktandemening.
När det gäller ändringsförslag nr 56, som begär att en etisk kommitté inrättas, kommer kommissionen att hänvisa till den grupp av bioteknologiska etikkonsulter som redan har upprättats.
För övrigt röstade parlamentet nyligen igenom en resolution om att förnya mandatet för den gruppen av konsulter.
I syfte att uppnå den balans som jag redan har nämnt, är kommissionen även beredd att diskutera vissa ändringsförslag som presenterats i efterhand, som t.ex. ändringsförslagen nr 67, 69, 77, 79 och 99.
Det ändrade förslaget kommer att presenteras för rådet, så att det kan bestämma sin gemensamma ståndpunkt.
För rådet är förslaget till direktiv av grundläggande betydelse eftersom det rör sig om ett av de fyra initiativen inom ramen för handlingsplanen för den inre marknaden som medlemsstaterna, på uppmaning av det Europeiska rådet, har uppmanats att anta så snabbt som möjligt och under alla omständigheter före den 1 januari 1999.
Vi kan med andra ord hoppas att det luxemburgska ordförandeskapet, som är väl medvetet om problemet, skall kunna komma fram till en gemensam ståndpunkt vid rådet " Den inre marknaden " den 27 november.
Europaparlamentet kan räkna med att kommissionen kommer att göra vad den kan för att parlamentets bidrag skall respekteras och bibehållas.
Ett bidrag som jag tackar för som representant för kommissionen, men även med en speciell personlig känsla av uppskattning.
