# ID: svediakorp-gov479811
# author: Berger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag vill använda min talartid till att hänvisa till några missuppfattningar som gång på annan dyker upp, så även i denna debatt.
Tvärt emot somliga kollegers iakttagelser föreskriver Rothleys betänkande mycket väl patenterbarheten av människogener, växter och djur.
Alla som tror annorlunda ber jag att uppmärksamt läsa artikel 3.2 och artikel 1 b.9.
I artikel 3.2 talas det om isolerade människogener, men man bör fastställa att även den isolerade människogenen förblir en gen.
Med ändringsförslag 71 till 75, som min kollega Gebhardt och jag har lämnat in, vill vi inte förhindra patent inom bioteknologin, med dessa vill vi bara utesluta alltför långtgående patent, och detta också just därför att patienterna och botandet av svåra sjukdomar, såväl som arbetsplatserna i Europa, är ärenden som likaså ligger oss varmt om hjärtat.
I bemärkelsen av en ansvarsmedveten forskning möjliggör våra motioner mycket väl förfarande- och användningspatent, såväl som produktpatent på proteiner, medikament, vaccin och mycket annat.
Detta borde vara en tillräcklig sporre och belöning för den europeiska bioteknologiska industrin.
Många av dess företrädare ser det även på det sättet.
Det vi vill utesluta är ämnesskyddet på det genetiska utgångsmaterialet, och detta såväl av etiska som av forskningspolitiska skäl.
Vetenskapen om människokroppens funktion bör även i fortsättningen vara fritt tillgänglig.
Den bör inte vara föremål för exklusiva skydds- och exploateringsrätter.
Ett ämnesskydd på det genetiska utgångsmaterialet garanterar några få europeiska företag, men framför allt amerikanska och japanska - de kommer helt enkelt att reagera snabbare - under många år framöver monopolet även i Europa.
Dessa kan då utesluta andra företag från att nyttja patenterbart genetiskt material och kräva höga licensavgifter.
De föreslagna regleringarna kommer att stå även de europeiska bönderna, djuruppfödarna och växtodlarna och i slutändan även konsumenterna mycket dyrt.
Dyrt för europeiska förhållanden och oöverkomligt dyrt för förhållandena i utvecklingsländerna.
Om nu djur och växter skall vara patenterbara - och detta inte bara i den första generationen, utan om patentskyddet även omfattar alla kommande generationer som uppstår genom naturlig förökning - hjälper även det föreskrivna bondeprivilegiet i ytterst liten grad.
Till sist vill jag be alla kollegor, som är på jakt efter en kompromiss mellan de olika legitima intressen, som här står på spel, att stödja våra ändringsförslag 71 till 75.
