# ID: svediakorp-gov479783
# author: Mosiek-Urbahn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 382
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, direktivet om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar diskuteras och överläggs nu för tionde året i rad.
De till synes eviga överläggningarna har också därmed att göra att den rättssystematiska inordningen av detta direktiv som direktiv för den inre marknaden - med målet att harmonisera patenträtten i Europa - gång på annan faller utanför synfältet.
Om och om igen försökte man att dra in på omfattningen av skyddet för det yrkesmässiga rättsskyddet, eller till och med att urholka det, genom att flytta över det direktiv med regleringar, som inte hör till patenträtten.
Direktivet diskuteras i tre aspekter: rättsliga, ekonomiska och etiska.
Det har blivit nödvändigt att anpassa medlemsstaternas rättsföreskrifter inom detta område för att motverka att lagstiftningen och rättsskipningen i medlemsstaterna utvecklas åt olika håll.
Risken för ännu en rättssplittring måste bemötas.
I så måtto behöver vi rättssäkerhet.
Sett ur ekonomisk synvinkel kommer det an på att stimulera uppfinningar och innovationer och inte att främja imitationer.
Den europeiska industrins konkurrenskraft måste främjas, de europeiska forskarna måste motiveras att stanna i Europa, att forska i Europa och inte utvandra till ett utomeuropeiskt land.
I så måtto tjänar direktivet på ett helt avgörande sätt även den europeiska sysselsättningspolitiken.
Hur och i vilken mån etiska aspekter skall integreras i direktivet är, var och förblir det egentliga kontroversiella ämnet för detta direktiv.
Detta visar även dagens olika inlägg.
Det yrkesmässiga rättsskyddet reglerar rättsförhållandet mellan uppfinnare och tredje person.
Det reglerar inte den egentliga nyttjanderätten.
I patenträtten utesluts visserligen uppfinningar från patenterbarheten om publicering och användning strider mot den allmänna ordningen.
Men såväl forskningen som nyttjandet av forskningsresultat regleras genom andra lagar, t.ex. genom gentekniklagen och genom embryoskyddslagen.
Den allmänna ordningen definieras genom de centrala bestämmelserna i de enskilda nationella författningarna och lagar som härleds från dessa.
Med andra ord: Det åligger inte patentverken att styra teknologin.
Direktivet förtjänar fullt stöd i den version som utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt har antagit det.
Det hänger nu på att de krafter gör sig gällande som är medvetna om betydelsen av men därigenom även gränserna för det yrkesmässiga rättsskyddet, och att direktivet snart kan antas.
