# ID: svediakorp-gov479780
# author: Scarbonchi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 705
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kolleger, för två år sedan förkastade Europaparlamentet vid den tredje behandlingen det första förslaget till direktiv om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar.
Denna omröstning var unik i medbeslutandeförfarandets historia och lät förstå att vår kammare inte var beredd att anta en lagtext med dåligt angivna konturer och som berör det mest känsliga hos människan: hennes genetiska arv, öppnandet av livets bok.
Vid den offentliga utfrågning som för ett år sedan arrangerades av utskottet för rättsliga frågor deltog vi i diskussioner som var lika intressanta som kontrastrika mellan experterna som inbjudits för att uttala sig om det välgrundade i patent för vetenskaplig forskning och utveckling.
Det var i går, säger ni.
Ja, men mellan i går och i dag har debatten tyvärr inte utvecklats särskilt mycket och de skuggade områdena kvarstår.
De kommersiella satsningarna blir större, samma lobbyister har visat sig med samma argument och kommissionen har under dessa två år blandat ihop hastighet och brådska och upprättat en ny betydligt ändrad text, men som inte ändrat den ursprungliga utformningen ett dugg.
Kommissionen fastställer ett grundläggande postulat enligt vilket patenträtten i samtliga fall är en teknisk rätt som av detta skäl bara skulle ha mer eller mindre nytta av kännedom om etiska frågor, även när denna rätt tillämpas på mänsklig levande materia.
Kommissionen fastställer därmed gränserna för vad som kan patenteras enbart utifrån distinktionen mellan uppfinning och upptäckt.
Just ett snyggt sätt att bara genom att vända på handen skjuta upp all filosofisk och politisk debatt om människans utveckling.
Frågor uppstår.
Varför har kommissionen aldrig funderat på relevansen i tillämpningen av principerna om patenträtt på levande materia och framförallt på mänsklig levande materia eller på relevansen i antagandet av dessa principer?
Det är ändå en grundläggande punkt.
Vad skall man säga om det betänkande som röstats igenom i utskottet för rättsliga frågor?
Det handlar om en ofullständig kloning av kommissionens förslag.
Kloning i den betydelsen att utskottet för rättsliga frågor uppenbarligen har samma juridiskt stränga utformning av tillämpningen av patenträtten på levande mänsklig materia.
Ofullständig eftersom man ändå måste betona de avsevärda förbättringar som tillförts av parlamentarikerna i artikel 3 och 9 i texten där de etiska principerna i frågan fastställs.
Ändå är fastställandet av etiska principer fortfarande lika otillfredsställande.
Ingen högre princip såsom att människokroppen inte kan göras till arvegods, eller respekten för människans värdighet, fungerar som grund för bestämmelserna av etisk karaktär.
Ändringsförslag 81 som lagts fram av ARE-gruppen syftar till att återupprätta människans överlägsenhet och idén om att vetenskapen först och främst skall stå i individernas tjänst.
Det är biotekniken som är i människans tjänst och inte tvärtom.
Även när dessa etiska principer är uttryckligen skrivna - jag syftar på ändringsförslag 11 från utskottet för rättsliga frågor som fastställer principen om undantag för patentering av människokroppen, dess beståndsdelar och produkter - principen om undantag för produkter från människokroppen, såsom blod, tårar, svett, och sperma återfinns inte i artikel 3, ändringsförslag 49, som behandlar det faktum att människokroppen inte kan patenteras.
För jurister som kräver strikt tillämpning av patenträtten anser jag denna avsaknad av stringens förvånande.
En annan motsägelse är bekräftelsen i artikel 4 av principen om att undanta växtarter och djur från patenterbarheten, trots att begreppet djur inte definierats.
Jag beklagar även att de etiska principerna spätts ut till en heterogen blandning.
Vad finns det för nytta med att i artikel 9 fastställa en hänvisning till de juridiska standardprinciper som sedlighet och allmän ordning utgör, upprätta en fullständig förteckning över de typer av genetiska manipulationer som är absolut förbjudna och alltså inte kan patenteras och att hänvisa till kvantifieringen av smärtan hos laboratoriedjur?
Motiverar inte en viss juridisk noggrannhet en särskild ställning för människokroppen?
Det är taktlöst och bedrägligt att ta fram en etik för livet som är gemensam för djur, växter och individen.
Kommissionen och utskottet för rättsliga frågor har inte gjort det.
Vår grupp kommer därför att vidta sanktionsåtgärder mot dem om man fortsätter att ignorera våra förslag.
