# ID: svediakorp-gov479779
# author: Roth (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kollegor!
Här är allt, och får allt, som är möjligt tillåtet, Rothley!
Vi för i dag en principiell debatt som överskrider gränser och ändå skapar ett behov av helt nya gränser.
I denna debatt handlar det om inget mindre än ansvar.
Det handlar om moral och etik.
Det handlar om varje levande varelses värdighet.
Det handlar om naturens oantastbarhet.
Det handlar om mänskliga rättigheter.
Ifrågasätter man inte med detta rop på tillväxt och framsteg och det bedrägliga löftet om mer arbetsplatser på samma sätt den sociala rättsstaten och respekten för naturen?
För patenteringen av levande varelser och ignorerandet av individens okränkbarhet är resultatet av en hybris, som inte längre känner några gränser.
Vilka är då vi, att vi betraktar evolutionen som privat egendom och vill göra egendomsanspråk på ett liv, som har utvecklats under miljoner år i miljoner organismer, som är vårt gemensamma arv och vars artrikedom utgör en obeskrivlig rikedom?
Vilka är då vi, som tror oss ha rätt att sätta oss över djur och växter för att i slutändan göra oss till människans underordnade, och göra det möjligt att göra bruk av oss själva, och att reducera människan till rent biologiskt material?
Ett ansvar gentemot oss och våra barnbarn kan bara innebära ett strikt och konsekvent förkastande.
Inget patent för gener, växter, djur, människor eller deras beståndsdelar!
Vi går i bräschen för friheten att forska och utveckla.
Men vi tillbakavisar att det senare snarare hindras genom ett överdrivet patentskydd, eftersom vetenskapliga rön inte längre är fritt tillgängliga, utan blir förfoganderätt åt enskilda koncerner och följaktligen ekonomiska intressen, och frågan om tillgången till och delaktighet av rön blir en ekonomisk fråga.
Vi går även i bräschen för moralen i politiken.
Moral - det innebär framför allt också oberoende.
Vi är inte några positionsförvaltare av en ohämmad konkurrensideologi, som underordnar och anpassar sin politik efter dess intressen.
Jag vädjar till vårt samhällspolitiska ansvar, som ser något annorlunda ut än beroendet av den politik som bedrivs av BASF, Boehringer och vad allt de nu heter.
Detta oberoende hade jag önskat mig av föredraganden, för när man skiljer på politik och moral resulterar detta i en omoralisk politik.
