# ID: svediakorp-gov479778
# author: Sierra González (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 441
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, det föregivna syftet med detta direktiv och även med Rothleys betänkande är att försvara allmänhetens intresse, vilket man gör anspråk på att göra genom att utsträcka patenterbarheten till biologiskt material.
Emellertid måste man betrakta dessa intentioner med stor försiktighet då patent på gener och celler överlämnar en nästan obegränsad kontroll över livets grundelement i privata händer.
Detta är en fara som inte beaktas i betänkandet utan tvärtom undviker man att behandla det och hävdar istället att de etiska problemen inte är intressanta för patenträtten.
Man utesluter faktiskt de moraliska frågorna ur debatten vilket är diskutabelt om man beaktar att all rätt, inklusive patenträtten, rör ansvar, plikt och skyldighet.
Allt det som berör livets grundelement genererar moraliska överväganden.
Men även om det är diskutabelt att utesluta de moraliska frågorna är det ännu mer diskutabelt att försöka ge intryck av att man försvarar allmänhetens intresse, ur ett sammanhållningsperspektiv.
I själva verket skapar man rättsliga instrument som gör det möjligt för näringslivet att göra anspråk på att ha uppfunnit naturliga processer och som underlättar en monopolistisk kontroll.
Vilka garantier har vi för att denna kontroll utövas till gagn för allmänhetens intresse?
Inga, förutom den goda viljan från den som utövar kontrollen.
Ekonomiska överväganden, inte allmänhetens intresse, kommer att avgöra hur och när en uppfinning skall användas och vilka som skall dra fördel av den.
Beslutet om en patenterad uppfinning skall användas ligger hos patentinnehavaren som beslutar enligt sina egna intressen, vilket är naturligt.
Detta är ett oroande scenario.
I Rothleys betänkande betonas däremot vikten av att undanröja rättsosäkerheten och säkerställa att patentlagstiftningen tolkas på samma sätt i unionens medlemsstater.
Men i praktiken bibehålls osäkerheten då direktivet krockar med konventionens principer om beviljande av europeiska patent genom att den utsträcker patenten till att gälla utöver nuvarande gränser.
Jag anser att vi måste tänka efter.
Beviljande av patent borde inte vara avhängigt av enbart tekniska överväganden.
Ansökningarna bör undersökas på ett grundligt sätt i relation till deras bredare sociala återverkningar.
I kommissionens nya förslag har man varken försökt undersöka dessa bredare sociala återverkningar eller alternativa former av upphovsrätt som kan ge ersättning för genuina uppfinningar utan att garantera den monopolistiska kontrollmöjligheten som ett patent ger.
Alla dessa frågor ger anledning till en allvarlig eftertanke och ett politiskt beslut som går längre än kravet på att tillfredsställa efterfrågan på bioteknologiska produkter.
Det är också nödvändigt att fatta ett politiskt beslut som beaktar etiken.
Min grupp strävar efter att parlamentet skall besluta enligt moraliska principer.
