# ID: svediakorp-gov479719
# author: Pery (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 634
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag är mycket glad att kunna lägga fram ett fiskeavtal i en ny anda, som bättre beaktar inte bara Europeiska unionens intressen utan även den fiskande urbefolkningen i Senegal och fiskeresursernas tillstånd.
Jag erinrar kort om fakta i ärendet.
Föregående protokoll som gällde för två år upphörde att gälla den 1 oktober 1996, trots att förhandlingarna om att förnya protokollet inte slutförts.
Protokollet förlängdes med en månad för att undvika att fiskeverksamheten skulle avbrytas.
Förhandlingarna avbröts sedan liksom fiskeverksamheten på våra fartyg.
Jag vill erinra om att frågan debatterades här under sammanträdesperioden i november 1996 och att vår kammare röstade för en resolution som stödde att förhandlingarna skulle avbrytas samt fastställde reglerna för hur dialogen skulle återupptas.
Minskade resurser i Senegals vatten, relationssvårigheter mellan det hantverksmässiga fisket och det industriella och utvecklingen av urbefolkningens fiske behövde enligt vår mening beaktas bättre.
I december 1996 reste jag själv till Dakar för Europaparlamentets räkning, inte för att återuppta förhandlingarna, eftersom vi inte har den behörighet som krävs för detta, utan för att återuppta den politiska dialogen.
Budskapet gick fram eftersom ett nytt avtal kunnat upprättas, ett avtal som jag bedömer som positivt.
Giltighetstiden är fyra år i stället för två, det sträcker sig från den 1 maj 1997 till den 30 april 2001 och stabiliteten har därmed ökats för de båda parterna.
Det är ett blandat protokoll som möjliggör tre typer av fiske, nämligen trålfiske, djuphavsfiske och tonfiskfiske vilka, det vill jag påminna om, försörjer den lokala förädlingsindustrin.
Fiskezonerna har utvidgats för att beakta det hantverksmässiga fiskets lokala svårigheter.
Våra fartyg på över 150 bruttoregisterton - vilka utgör större delen av vår flotta som fiskar i Senegal - är verksamma utanför gränsen på 12 sjömil, i stället för 6.
Protokollet kan användas mer flexibelt av de europeiska redarna eftersom licenserna kan gälla tre eller sex månader där datumen alltid måste respekteras.
Däremot kommer ersättningen till Senegal från redarna att höjas med 10 % per år under fyra år.
Kontroll och tekniska besök på de europeiska fiskefartygen kommer att omfattas av mer tvingande åtgärder.
Den biologiska återhämtningsperioden begärs för första gången av Senegals myndigheter.
Den varar två månader och berör det demersala trålfisket, kustfisket och djuphavsfisket utan undantag, och omfattar alltså samtliga fartyg: senegalesiska, europeiska och andra.
Denna begäran godtogs av unionen.
Maskstorleken har bl.a. för bläckfisk ökats från 65 mm till 70 mm.
Kostnaderna för avtalet uppgår till 18 miljoner ecu per år, 48 miljoner ecu för det globala avtalet.
Det är alltså helheten som jag bedömer som positiv.
Jag vill betona ett uttalande från Senegals regering, vilket bifogats protokollet och där man anger att " en betydande andel av den ekonomiska ersättningen kommer att avsättas till ' fiskesektorn ', i enlighet med målsättningarna för en hållbar utveckling av fiskesektorn och bl.a. det hantverksmässiga fisket ".
Detta åtagande från Senegals myndigheter konkretiserades i form av ett brev från fiskeministern till kommissionsledamot Bonino, där Senegals myndigheter fattar beslutet att avsätta 50 % av den totala ersättningen till statskassan och de återstående 50 % till fiskesektorn, enligt målsättningarna för hållbar utveckling som åsyftas i protokollets rubriker.
Då kan vi tala om en ny anda och ett framsteg i jämvikten mellan de två parternas intressen.
Jag skall sluta med att påpeka att vissa av mina kolleger, bl.a. i budgetutskottet, skulle önska att vi genomför en utvärdering av avtalet efter halva tiden.
Jag anser att denna begäran är antaglig och endast kan få de två parterna att åta sig att respektera andan i det nya avtalet.
