# ID: svediakorp-gov479610
# author: Kirsten Jensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 297
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, mot många odds lyckades det att göra regeringskonferensens dagordning till en bred dagordning, som omfattar de områden som människor anser vara viktigast.
Överallt nämner folk arbetslösheten som det problem, de politiska strukturerna först borde ta tag i.
Vid regeringskonferensens början var det inte många som vågade satsa på att EU skulle få sitt sysselsättningskapitel, men det skedde.
Naturligtvis har varmare vindar blåst åt det hållet med de nyss uppnådda valresultaten i Storbritannien och Frankrike.
Nu är EU ålagd att ta tag i kampen mot arbetslösheten.
I Danmark har en ny ekonomisk politik fört oss långt när det gäller att skapa arbetsplatser.
Men effekten av denna politik skulle vara långt större, om det var en gemensam politik för EU.
Och det kommer att knytas stora förväntningar till toppmötet om sysselsättning i Luxemburg i höst.
Av helt överordnad betydelse är det emellertid, att man uppnådde ett resultat i Amsterdam, att man kan starta förhandlingar med de baltiska och central- och östeuropeiska länderna.
Dessa länder har rätt till att kräva medlemskap i EU, och det civila samarbetet mellan länder som tidigare varit i krig med varandra eller varit delade av en betongmur är EU: s bidrag till fred och stabilitet i Europa.
Att EU: s fördrag nu i inledningen slår fast vilken värdegrund samarbetet vilar på, respekt för mänskliga rättigheter, grundrättigheter och icke-diskriminering, var en from önskan, som det gavs uttryck för i början av förhandlingarna, men det slutade med att det blev verklighet.
Amsterdamfördraget är verkligen en förbättring av EU i riktning mot ett samarbete, som prioriterar och tar tag i de problem, som människor anser vara viktiga.
