# ID: svediakorp-gov479607
# author: Avgerinos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 321
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag förväntade mig inte mer av Amsterdam, och, som det så korrekt bedömdes, blev resultatet av Amsterdam varken hackat eller malet.
Liksom varje fördrag, måste det naturligtvis bedömas i förhållande till den dynamik som det kan främja och de perspektiv som beskrivs.
Utifrån denna synpunkt anser jag att resultaten av mötet inte var så dåliga.
Om jag utgår från sysselsättningskapitlet måste balansen som följde på detta fördrag understrykas, förutom det faktum att de nya regleringarna angående sysselsättningen skulle ha kunnat vara mer ambitiösa.
Många kommer emellertid att vara beroende av sättet på vilket dessa regleringar kommer att tillämpas.
Lika viktig är införlivandet av det sociala protokollet i fördraget.
På detta sätt lyfts också en av de viktigaste svagheterna i Maastricht fram, vilken vi upprepade gånger kraftigt har kritiserat.
Amsterdamöverenskommelsen lyckades inte lösa den institutionella frågan, som skickades vidare till en ny förhandling i början av det nya årtusendet och jag hoppas att dessa ändringar kommer att stödja sig på idéerna som stod till stöd för tanken om den europeiska uppbyggnaden och att de icke-produktiva och artificiella skillnaderna mellan medlemmarna kommer att undvikas.
Vissa regleringar i det nya fördraget som rörde sig i rätt riktning får inte undervärderas.
Jag refererar särskilt till medbeslutandeförfarandet och till avskaffandet av den tredje behandlingen som tillät en balans mellan parlamentets roll och rådets.
Resultaten av Amsterdamfördraget angående kapitlet om unionens utrikespolitiska åtgärder är begränsade och ligger under vår ambitionsnivå.
I Amsterdam fungerade de om än på ett traditionellt noga övervägt sätt.
Några regleringar som skulle tillåta unionen att utforma sin egen roll antogs inte.
Liksom jag redan har sagt, beror mycket på det sätt på vilket fördraget tillämpas.
Otillräckligheten i rättsåtgärderna, som vi alla konstaterar, kan kompenseras genom ett dynamiskt framhävande av de nya inriktningar som öppnar sig.
