# ID: svediakorp-gov479586
# author: Puerta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 623
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, vi är tacksamma mot det nederländska ordförandeskapet för det väl genomförda arbetet, men vi vill analysera resultaten från europeiska rådet.
Vi måste säga att vi, som hela parlamentet, i första hand känt en stor oro.
Kommissionen har givit uttryck för denna oro och Santer har idag påmint om den genom att hävda att grundläggande element i gemenskapssystemet varit i fara.
Sedan har vi under de senaste dagarna känt besvikelse när de alarmerande meddelandena från Amsterdam kommit och slutligen, när vi fått kännedom om resultaten, känner vi bestörtning.
Vi vill inte dramatisera, men det är så vi känner oss.
Vi känner oss bestörta, herr ordförande, därför att resultatet från europeiska rådet förutsätter ett sammanbrott av reformeringsplanen för de europeiska institutionerna inför utvidgningen, och eftersom man enligt vår bedömning begått felet att rakt upp och ner ratificera stabilitetspakten.
Jag skall mycket kort beröra de två frågorna och därvid trycka mer på de negativa aspekterna än de positiva, inte för att vara katastrofbenägen, utan för att jag har mindre tid än majoritetsgrupperna och jag måste framföra kritiken innan jag kommer med lovorden.
Enligt vår bedömning är det fel, och vi vet att vi är i minoritet i parlamentet, att lämna de nationella budgetarna utan svängrum för socialpolitiken, samt att bestraffa stora underskott med märkliga sanktioner, som strider mot det klassiska konceptet med omfördelning av avkastningen.
Med dessa åtgärder kommer vi att skapa större underskott i de länder som nödvändigtvis har underskott och göra de solventa än mer solventa.
Vi vill emellertid ge vårt erkännande till något mycket positivt och det är att man på förslag av den franska regeringen äntligen skall hålla en viktig institutionell debatt om sysselsättningen och denna skall kulminera i Luxemburg, inte i retoriska termer utan, som jag hoppas, i beslut.
Vad gäller de tre mål som sattes upp i Turin för regeringskonferensen och för vilka det råder stor enighet i parlamentet, tror vi att problemet är mycket allvarligt.
Vad gäller det första målet, att föra Europa närmare medborgarna, övervinna den demokratiska bristen, har man lyckats ta små försynta steg, mycket långt från förväntningarna.
Man har infört ett socialt protokoll, men mycket begränsat.
Enhällighet krävs för sociala skyddsåtgärder. "
Gemenskapiseringen " i pelaren för rätt och interna frågor är mycket begränsad och man skapar ingen verklig balans i de europeiska institutionerna.
Vad gäller det andra målet, att ge unionen de medel som krävs för en effektivare utrikespolitik, tror vi att det saknats politisk vilja inom GUSP, och om vi tittar på handelspolitiken finns det ett riktigt sammanbrott i och med att artikel 113 om handelspolitiken är oförändrad.
För det tredje målet, att förbättra funktionen i institutionerna inför utvidgningen, har sammanbrottet varit så stort att det varit bättre om man skjutit upp konferensen och man kan inte heller, avslutningsvis, påstå att införlivandet av tredje texten i sambeslutandeförfarandet givit ett mycket bra resultat.
Detta visar hur få mål man uppnått under konferensen.
Amsterdam har blivit ett Maastricht 2 utan någon som helst väsentlig ändring på vägen mot en politisk union som redan, i demokratiska termer, är oundviklig vid genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen, och man förbereder inte för utvidgningen.
Vi begärde en mer seriös revidering av fördraget inför utvidgningen, och från parlamentets sida kan vi, utan att vara korporativa, inte acceptera att man nekar oss en lämplig text för bildandet av denna europeiska politiska union, som samtliga medborgare kräver.
(Applåder)
