# ID: svediakorp-gov479578
# author: Kok (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 3,584
# sentences: 184
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade ledamöter, det är mig ett stort nöje att idag vara mitt ibland er för att rapportera om resultatet från det Europeiska rådet i Amsterdam och sättet som det under vår ordförandeskapstid givits innehåll åt andra huvudpunkter på föredragningslistan som för sex månader sedan lades fram för er och diskuterades med er.
Det handlar ju om mer än toppmötet i Amsterdam, hur viktigt och hur avgörande för synen det än är.
Herr ordförande, utmaningen från vårt Europa på tröskeln till det nya århundradet, utgjorde basen för vår uppgift som rådsordförande.
Jag syftar på tillståndkommandet av den monetära unionen i tid och solitt och utvidgningen av den Europeiska unionen.
Anpassningen av Maastrichtfördraget var också nödvändigt av annan anledning.
Den Europeiska unionen är ju av och för medborgarna.
Deras förväntningar, deras oro var alltså också insatsen i diskussionerna som avslutades i Amsterdam.
Låt mig sammanfatta resultatet från det Europeiska rådet i Amsterdam enligt följande: Vi tog där ett positivt steg i riktning mot ett Europa, där hänsyn tas till människor, marknad, valuta och miljö.
Också ett oåterkalleligt steg mot ett odelat Europa, där det under 1989 öppnades nya okända möjligheter.
Förutom förberedelsen av " Amsterdam " krävde många andra interna och externa uppgifter vår uppmärksamhet, som ordförandeskapet gärna tog hand om.
Vi hade inte kunnat vara en effektiv rådsordförande utan ett utmärkt samspel med alla partners i den europeiska integrationsprocessen.
För det första nämner jag samarbetet med detta hus, herr ordförande.
Ert substantiella och tydliga bidrag för tillståndkommandet av Amsterdamfördraget kan betraktas som ett av fundamenten till det.
Samarbetet med den Europeiska kommissionen var utomordentligt.
De konstruktiva och intensiva stödet som rådssekretariatet givit ordförandeskapet, förtjänar också att eftertryckligt nämnas.
Och naturligtvis är en rådsordförande i stor utsträckning beroende av vad dess föregångare har lämnat efter sig.
Nå, irländarna har i förlängningen av de italienska aktiviteterna givit oss startblocken, till en början i form av ett förslag till fördragsutkast Dublin II.
På den irländska grunden har vi fått bygga vidare.
Tillåt mig att något mer i detalj titta tillbaka på resultaten från regeringskonferensen.
Texterna som vi nu i oktober kommer att underteckna, överensstämmer inte på alla punkter med det nederländska ordförandeskapets engagemang.
Ändå anser jag att vi allt sammantaget inte behöver vara missnöjda med det som vi har uppnått.
Jag är glad över att detta fördrag i många uppsikter tar ett steg mot ett bättre Europa: mer demokratiskt, handlingskraftigare och framför allt också mänskligare.
Jag vill därvid lägga extra eftertryck på ett antal punkter.
I vid mening, så vill jag poängtera, har kvalitén på den europeiska styrningen förbättrats, materiellt i form av nya fördragsartiklar för förstärkning av politik och också institutionellt.
Nyckelord är här demokrati och transparens.
Jag vill peka på den substantiella förstärkningen av Europaparlamentets lagstiftande roll.
Jag nämner tre element.
För det första, den ur demokratisk synpunkt otillfredsställande samarbetsproceduren har nästan helt strukits, och - förutom i EMU - ersatts av sambeslut.
I fortsättningen är i EG-regelgivningen Europaparlamentet och rådet riktiga medlagstiftare på helt jämställd bas.
För det andra, sambeslutsproceduren har förenklats avsevärt, framför allt genom strykningen av den av Europaparlamentet avskydda tredje behandlingen.
För det tredje, sambeslutsproceduren gäller också för de flesta nya bestämmelserna från EG-fördraget, det vill säga bestämmelserna som introducerats genom " Amsterdam ".
Också på det området som fram till nu omfattades av den tredje pelaren har parlamentets roll ökat.
För människors rörlighet sätts en kurs ut i riktning mot ett gemensamt förfarande.
På detta området hade Europaparlamentet till nyss ingen roll av betydelse.
Det nya fördraget innefattar början till förändring, genom att ge Europaparlamentet en formell konsultationsrätt, och en rätt till adekvat information.
Den befintliga budgeträtten kunde behållas.
Temat " transparant styrning " får äntligen också form på europeisk nivå.
Först genom den redan angivna strömlinjeformningen av beslutsprocesserna.
För det andra genom beslutet att göra EG-fördraget något förståeligare för lekmannen.
Ett antal föråldrade bestämmelser skall strykas och så snabbt som möjligt efter regeringskonferensen skall en läslig konsoliderad fördragstext ges ut.
Transparens handlar framför allt om att informera allmänheten och att ge tillgång till dokument från institutionerna.
Denna princip fastställs i fördraget, för närmare utarbetning, i sambeslut, av institutionerna.
Det handlar här om frågor som berör medborgaren direkt, som arbetstagare, som konsument, som delaktig i en bättre miljö.
Det är tal om en förstärkning av EG på ett antal viktiga politiska områden.
Främst står införlivandet av det sociala avtalet.
Härmed rättas en brist från tidigare och skapas en rejäl bärande yta för europeisk socialekonomisk utveckling.
Men det stannar inte vid endast införlivandet.
På många punkter är fördraget ansenligt förstärkt.
Jag pekar på den nya basen för unionsagerande på området icke-diskriminering och på den för lika behandling av män och kvinnor.
Jag pekar också på bestämmelsen för att bekämpa social uteslutning och på hänvisningen till socialekonomiska grundrättigheter.
Som en anslutning till detta ber jag om er särskilda uppmärksamhet för den prominenta platsen som sysselsättningspolitiken har fått.
Den skyhöga arbetslösheten är det mest skriande sociala och ekonomiska problemet som Europa har att bekämpa.
Fördraget innehåller en ny titel, som skall ge en ram för unionens aktioner för att förstärka och komplettera medlemsstaternas politik.
Tillsammans kommer medlemsstaterna och unionen att behöva föra en mer handlingskraftig och framförallt samordnad politik.
Det kommer rekommendationer för att leda enskilda medlemsstater mot bättre prestationer också på detta politiska område och vidare tillgodosågs möjligheten av stimulerande åtgärder med iakttagande av budgetens ramvillkor.
Senare ytterligare några ord om det.
Jag har redan pekat på det gemensamma förfarandet för den fria rörligheten för människor.
Ambitionerna från ordförandeskapet var riktade på ett snabbare och mer ovillkorligt förfarande.
Ändå gäller också här devisen count your blessings.
Övergången till EG-pelaren - ännu ouppnåelig i Maastricht - kunde göras den här gången.
Det ger direkta fördelar, jag nämner: användningen av EG-instrument, publicering av förslag, förstärkning av EGdomstolens, Europaparlamentets och kommissionens roll och återupprättande av sambandet mellan de fyra friheterna - men det ger också indirekta fördelar i form av utvecklingsmöjlighet på sikt.
Vidare har Schengens acquis infogats och därmed har grunden lagts för en fortsättning av detta fruktbara samarbetet inom unionens ram.
När det gäller utrikes- och säkerhetspolitik ger fördraget ett antal instrument för framåtskridande.
Ingen radikal communautarisering, men element för förbättring och det i tre avseenden: för det första en bättre förberedelse av politiken; för det andra, beslutprocess och för det tredje, ett entydigare genomförande.
Förberedandet av politiken kommer att vinna i djup och kvalité genom upprättandet av en planerings- och analys enhet.
Beslutsprocessen inom GUSP-ramen strömlinjeformas genom möjligheten med konstruktiv blankröstning och vidare genom att på vissa villkor göra det möjligt med en beslutsprocess genom majoritet.
Representanten för GUSP slutligen, måste förstärka genomförandet.
När det gäller GUSP-budgeten, vill jag slutligen uttala min tillfredsställelse med det tillsammans med er uppnådda interinstitutionella avtal.
Jag är er, herr ordförande, och de mest berörda ledamöterna i Europaparlamentet, mycket tacksam för det.
Det interinstitutionella avtalet utgör en bra bas för ett fruktbart samarbete mellan råd och parlament.
På det viktiga området för institutionell reformering pekar jag på besluten för reformering av kommissionen.
Kommissionsordförandes position förstärks i samband med en av parlamentet bestyrkt kandidatur.
Ordförande kan i samförstånd med medlemsstaterna sätta samman sitt kollegium och under mandatperioden ställa upp riktlinjer för kollegiet.
Jag beklagar att regeringskonferensen ännu inte har kunnat ta något tydligt beslut om den framtida röstvägningen i rådet i samband med kommissionssammansättningar för vilka redan några principbeslut fattats.
När det gäller röstvägningen i rådet måste före nästa utvidgning ännu några viktiga beslut fattas.
När det gäller institutionella frågor pekar jag vidare på utvidgningen av befogenheterna för den Europeiska revisionsrätten.
För bedrägeribekämpningens skull och en bättre förvaltning genom institutionerna och medlemsstaterna av gemenskapens pengar.
EG-domstolen får mer befogenheter.
Jag ber särskilt om er uppmärksamhet för möjligheten att pröva institutionernas agerande mot grundrättigheterna.
Slutligen när det gäller detta ett ord om ämnet som gäller den förstärkta samarbetsflexibiliteten.
Formen av det är, så anser jag, balanserad.
Å ena sidan säkrad handlingskraftig beslutprocess, nämligen i princip genom kvalificerad majoritet.
Å andra sidan finns tillräcklig garanti inbyggd i procedurerna mot en för lättfärdig användning.
Därvid har för flexibiliteten i EG-pelaren en central bedömande roll givits kommissionen.
Och så skall det också vara: kommissionen är bevakare av fördraget.
Det är hörnstenen i den gemensamma rättsordningen.
Om man ser till allt har jag intrycket att " Amsterdam " har givit en revidering av unionsfördraget som trots eftergifter åt de ursprungliga målsättningarna, på alla sätt är mödan värd.
Den viktigaste förberedelsen för den ekonomiska och monetära unionen har nu avslutats.
Jag syftar på tillståndkommandet av stabilitets- och tillväxtpakten, samförståndet om växelkurssystemet, EMS II, som börjar gälla från den tredje fasen och om den juridiska ramen för euron.
Härmed har verkligen essentiella steg tagits på vägen mot ett tillståndkommande av EMU den 1 januari 1999.
Mycket praktiskt arbete måste fortfarande göras och det är av vikt att tydlig information måste lämnas.
Men på basis av dessa beslut och i ljuset av de stora ansträngningarna som genomförs för att uppnå hållbar konvergens, har jag fullt förtroende för att vi är på väg mot ett införande i tid av en stabil euro.
Den enda valutan är av stor vikt, men naturligtvis inget mål i sig själv.
EMU handlar om sambandet människor, valutor och marknad.
På den punkten har vi kunnat fatta viktiga beslut i Amsterdam, genom att i samband med beslutet om stabilitets- och tillväxtpakten också anta en resolution om tillväxt och sysselsättning.
En bra fungerande intern marknad och en sund makroekonomisk situation är essentiella villkor för sysselsättning.
I den betydelsen är den enda valutan och den enda marknaden avgörande i sammanhanget.
Men det måste man se i sammanhanget en bra balans mellan det monetära, det ekonomiska och det sociala Europa.
Kärnan till vår beslutsprocess i Amsterdam ligger i att hitta den balansen.
Medlemsstaterna är och förblir primärt ansvariga för sysselsättningspolitik, men de kan lära mycket mer av varandra och samarbeta mycket bättre.
Så kan också på europeisk nivå - tillsammans med sund monetär och makroekonomisk politik - effektiva knuffar ges i riktning mot mer arbete.
Inte med mer pengar, men med en bättre användning av några befintliga instrument och, som sagt, genom att lyssna till varandra, lära av varandra och samarbeta med varandra.
Det nya sysselsättningskapitlet i fördraget från Amsterdam, tidigare nämnda resolution när det gäller sysselsättning och tillväxt och att få till stånd en riktig socialpolitik på europeisk nivå utgör i sitt sammanhang ett bra komplement till EMU.
Förutom regeringskonferensen och EMU, utgjorde förberedelsen för utvidgningen av unionen med mellan- och östeuropeiska och medelhavsländer en viktig del på vår dagordning.
Den utvidgningen kräver en bra förberedelse, en bra förberedelse av berörda länder, men också av oss.
Broar måste slås mellan länder och mellan människor som skall ge vårt odelade Europa mer.
Vi har försökt göra det genom att ge den strukturerade dialogen med kandidatländerna så mycket innehåll som möjligt.
Därvid har i ständigt nära samarbete med kommissionen - och efter fördiskussioner med kandidatländerna - per sammanträde valts endast en eller två frågor, det för att verkligen koncentrera uppmärksamheten.
På en bred front av råd och teman - från förberedelsen på den interna marknaden till ett tema som rättsstaten - har så ett verkligt utbyte av tankar kommit till stånd.
Det har också blivit en friare diskussion med djup.
Vi anser en innehållsrik dialog med kandidatländerna inte bara vara av vikt för den tekniska kvalitén i tillträdet, utan också för förstärkning av den bärande ytan i de berörda länderna, här och där.
Vi har intrycket att detta förfarande har värdesatts av våra associerade partners.
Vi skall i morgon vid mötet med kandidatländerna å ena sidan lämna information om resultatet från Amsterdam, samtidigt också förstärka förtroende i en framtid där vi gemensamt skall forma det odelade Europa.
Den interna marknadens goda funktioner är och förblir avgörande för konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
Därmed också avgörande för den europeiska integrationen i vidare mening.
Därför stod denna fråga högt på vår föredragningslista.
På basis av diskussionerna i rådet för den interna marknaden och Ecofinrådet har kommissionen ställt upp en aktionsplan med fyra strategiska målsättningar: effektivare regler, ta itu med marknadsförstöranden, upphävande av sektoriella hinder och slutligen låta den interna marknaden erbjuda medborgarna fler fördelar.
Det Europeiska rådet understödde aktionsplanen helhjärtat.
Vi hoppas på ett snabbt antagande av de lagstiftande förslagen som måste antas inom ramen för planen.
Omsorgen för en bättre balans mellan marknad och miljö fortsätter att kräva allas vårt engagemang.
Därför gläder det oss att förutom bättre förankring och integration av miljöpolitik i den europeiska ramen, så som den kom till stånd i Amsterdamfördraget, har några viktiga steg tagits i den pågående politiken.
Ordförandeskapet har givit högsta prioritet åt problematiken med klimatförändringen.
Den Europeiska unionen har avtalat om en gemensam förhandlingsinsats för konkretiseringen av det världsomfattande klimatfördraget som måste slutas i december i Kyoto.
Insatsen är att uppnå 15 % minskning av de viktigaste växthusgaserna år 2010.
Unionen har startat med förberedelse av åtgärder för att realisera den minskningen.
Andra viktiga steg på miljöområdet under det senaste halvåret innefattar främjandet av en integrerad hållbar vattenpolitik och minskningen av luftförorenande utsläpp från vägtrafiken.
Också på området unionens interna säkerhet har viktiga framsteg gjorts.
Det Europeiska rådet i Dublin hade bett om en allomfattande aktionsplan mot organiserad brottslighet, med särskilda rekommendationer försedda med en tidsplan.
Med stor framåtanda har en grupp på hög nivå tagit hand om detta uppdrag.
Det ledde till att det Europeiska rådet i Amsterdam kunde godkänna rapporten från denna grupp för att sedan ge uppdrag om att ta om hand om implementeringen.
En omfattande skala av åtgärder mot organiserad brottslighet och kriminalitet anges: förebyggande, det juridiska instrumentet, förbättring av det praktiska samarbetet, en viss utvidgning av Europols mandat, fiskala och finansiella aspekter och internationellt samarbete.
Också på området bekämpning av narkotikahandel har man uppnått framåtskridande.
Så har ett förslag till ett Early warning system om syntetiska droger godkänts.
Dessutom har olika former av praktiskt samarbete kommit igång inom den Europeiska unionen och också externt.
Under detta år för rasism har det lyckats att få runt upprättandet av ett europeiskt forskningscenter för rasism och främlingsfientlighet - att etableras i Wien.
Jag önskar från hjärtat att detta centrum kommer att spela en effektiv roll i striden mot racistiskt handlande och tänkande.
Också mot diskriminering och uteslutande, mot mänsklig nöd, som kommer från det.
Unionens externa politik har krävt mycket av vår stora uppmärksamhet.
Internationellt underhåller unionen ju ett ständigt mer varierande och intensivare mönster av förbindelser.
Till det tillkommer att förhållandet mellan politik och ekonomi i det internationella förhållandet har blivit mer komplicerat.
Vi har som ordförandeskap försökt att ge så mycket innehåll som möjligt åt de oändligt många dialoger som unionen för med partners.
Jag går endast kort in på några viktiga externa fall.
Ordförandeskapet har velat ge kraftiga impulser till det transatlantiska samarbetet.
Å ena sidan genom att uppnå konkreta resultat på kort termin för att visa nyttan av intensifierat samarbete genom den nya transatlantiska dagordningen, å andra sidan med hjälp av strukturella förbättringar som lägger grunden för resultat på lång sikt.
Toppmötet mellan unionen och Ryssland har förstärkt och intensifierat relationerna med det landet.
Den politiska dialogen har breddats, den ömsesidiga handeln ökar vidare den senaste tiden, men på grund av det osäkra juridiska och ekonomiska klimatet ligger de europeiska investeringarna i Ryssland fortfarande på en för låg nivå.
Det Europeiska rådet har välkomnat den nya stiftelseakten om samarbete mellan NATO och Ryssland som ett grundläggande bidrag till en ny europeisk säkerhetsstruktur.
I går hölls ett utomordentligt nyttigt, konstruktivt möte mellan den Europeiska unionen och Japan, varvid viktiga avtal träffades för fortsättningen av dialogen bland annat på området för avregleringen och distributionen.
Ordförandeskapet har starkt engagerat sig för Barcelonaprocessen, i övertygelsen om att euro-medelhavsstabilitet angår oss alla i unionen.
Den 15 och 16 april 1997 hölls på Malta på politisk nivå en euro-medelhavskonferens och där återspeglades vikten som av alla ges euro-medelhavsprocessen.
Den politiska dialogen och säkerhetsdialogen kommer gradvis att få innehåll.
Möjligheterna att få till stånd den runt 2010 tänkta euro-medelhavs-frihandelszonen kommer närmare att studeras, medan man arbetar på att förenkla ömsesidig handel och att främja investeringar.
De sociala, kulturella och mänskliga dimensionerna i samarbetet kommer att få mer uppmärksamhet.
Jag tänker därvid också på mänskliga rättigheter och rollen för " civil society ".
Unionen har en viktig roll för att stödja fredsprocessen i Mellanöstern.
I bra samarbete med Förenta staterna och i relationen till sitt substantiella ekonomiska stöd till regionen, har unionen spelat en aktiv politisk roll och den politiska rollen fortsätter.
Gärna uttalar jag värdering för herr Moratinos viktiga roll, vår speciella representant på platsen.
Förbindelserna mellan unionen och Turkiet har fått en ny impuls till följd av ett antal utvecklingar under vårt ordförandeskap.
Under det informella rådet allmänna ärenden i Apeldoorn i mars, gavs särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av våra långsiktiga förbindelser med Turkiet.
Associationsrådet sammanträdde den 29 april för första gången sedan oktober 1995.
Upprättandet av ett utskott av visa män, som skall ägna sig åt återstående territoriella skillnader mellan Ankara och Aten, kommer förhoppningsvis att kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förhållandet mellan Grekland och Turkiet och därigenom också till förhållandet mellan Turkiet och unionen, tillika med en lösning av Cypernfrågan.
Förbindelserna mellan unionen och Cypern gavs vidare form genom sammanträden inom ramen för den strukturerade dialogen.
När det gäller Cypernfrågan skulle våra ansträngningar som ordförandeskap vara ett stöd till FN, som i första hand är ansvarig instans, för att hitta en lösning i detta.
Som komplement till den i slutsatserna uttalade politiska bedömningen från det Europeiska rådet om utveckling i de olika länderna i före detta Jugoslavien, vill jag be om uppmärksamhet för den sammanhängande strategin som kommit till stånd, när det gäller regionen.
Under vårt ordförandeskap har det arbetats på att ställa upp en strategi för relationen med länderna i före detta Jugoslavien, med undantag av Slovenien som har ett europaavtal.
Detta har resulterat i ett dokument där villkoren står noggrant uppräknade, under vilka unionen är beredd att ta upp banden med Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Federala republiken Jugoslavien, den före detta jugoslaviska republiken Makedonien, och Albanien.
Kommissionen skall regelbundet rapportera i vilken omfattning länderna uppfyller ställda villkor.
Vi har från början noggrant följt den sorgliga utvecklingen i Albanien.
Då landet hamnade i storskalig kris, jämnades vägen av ordförandeskapet för OSSE för att under ledning av före detta kansler Vranitzky, sätt upp en " Coordinating Framework ".
Av stor vikt är naturligtvis att de kommande valen - som unionen också finansiellt och genom observation stöder - skall frigöra vägen till en stabilare situation med en minimihalt av demokrati, pluralism och reformvilja.
Herr ordförande, jag avrundar.
Den europeiska dagordningen, som så ofta anklagas för att vara teknokratisk och kylig, står i verkligheten i direkt samband med sin direkta politiska omgivning.
Omgivningen påverkas starkt av det politiska klimatet i de femton medlemsstaterna, av medborgarnas förväntningar och bekymmer.
Interaktionen mellan de 15 nationella politiska föredragningslistorna och föredragningslistan i Bryssel blir allt mer inträngande.
I den sammanflätningen - i faktumet att " Europa " bevisligen hela tiden betyder mer, att " Europa " också spelar en ständigt större roll i till exempel nationella val - däri ligger en stor politisk utmaning.
Också för en rådsordförande.
Och den utmaningen tog vi gärna på vägen mot " Amsterdam ".
Tar vi det något bredare politiska sammanhanget för dessa sex månader i betraktande, då finns det i slutet av denna period ingen anledning till missnöje anser vi.
Vare sig över de konkreta resultaten eller den politiska viljan att steg för steg komma vidare med " Europa ".
Just det steg för steg, men ändå vidare och i rätt riktning.
Vi hoppas att vi med våra resultat har lagt en användbar bas för det kommande luxemburgska ordförandeskapet.
Vi önskar av hela hjärtat Luxemburg lycka till!
Man kan sedan också räkna med vårt stöd.
(Applåder)
