# ID: svediakorp-gov479500
# author: Paasilinna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, bästa kollegor, ett av de mest spridda påståendena om informationssamhället är att informationssamhället undanröjer avstånden och därför möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av rummet.
Man kan använda tjänster, leda affärsföretag och skapa arbetsplatser utan att behöva flytta till de stora befolkningscentrerna.
I denna optimistiska värdering har man emellertid inte tagit hänsyn till två betydande problem.
De måste lösas, så att utvecklingen inte går i motsatt riktning.
Även om vi skulle utgå från att data- och informationstekniken förbättrar sysselsättningen, så gagnar det mervärde som den skapar inte alls samhället i form av traditionellt arbete, utan arbetsmöjligheterna och köpkraften överflyttas till stor del på utbildade stadsbor, medan köpkraften på landsbygden inte ökar.
Frågan om demokrati är också intimt förknippad med informationssamhället.
Avseende den demokratiska kontrollen och de demokratiska möjligheter, som garanterar att också så kallade marginaliserade grupper skall kunna delta i den elektroniska dialogen, är Boogerd-Quaaks betänkande lovvärt.
Som ett tillägg har jag i betänkandet fått med en varning för ackumulering av datanät, globalisering, utslagning av outbildade och för utövandet av makten.
Jag bad också kommissionen undersöka informationssamhällets inverkan på sysselsättningen samt att understryka, att trots datatekniken är fortfarande en yrkeskunnig lärare helt oersättlig.
Både användarens och producentens möjligheter att utnyttja informationssamhällets tjänster är avhängiga av att man har tillgång till maskiner, som representerar det allra senaste i teknik, och övrig infrastruktur.
Dessa dyrbara och nästan enbart privata investeringar utvecklas lätt i tätbebyggda områden och koncentreras där.
Detta ökar marginaliseringen för sådana områden, som redan tidigare har otillräckligt med medel för kommunikation.
Det känns mycket oroande om man med allmänna teletjänster avser ombesörjandet av bastjänster för några överblivna, betalningsoförmögna kundgrupper än ett ambitiöst utvecklingsmål för hela samhället.
Det är nämligen så att användningsmöjligheterna för de nyaste datatekniska hjälpmedlen, och i synnerhet Internet, i mindre utvecklade områden inte kan baseras på privat anskaffade anläggningar.
Det behövs lättillgängliga arbetsstationer, som placerats i offentliga miljöer, såsom skolor, bibliotek och sjukhus.
Till slut skulle jag vilja fästa kommissionens uppmärksamhet på att det skulle vara möjligt att genom satellitöverföring och den senaste tekniken skapa en informationsöverföring över hela unionen och särskilt i områden, där den traditionella infrastrukturen för telekommunikationer är bristfällig eller föråldrad.
Det brådskar att skapa ett bredfiligt europeiskt kunskapsnät.
