# ID: svediakorp-gov479498
# author: Scarbonchi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 597
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina kära kolleger, kommissionen föredrar att i stället för att ägna sig åt en global och samordnad politik inom unionen beträffande den nya tekniken, droppvis lämna sina reflexioner, meddelanden, sina böcker i olika färger, beroende på det mycket objektiva kriteriet för parlamentsutskottens befogenheter.
Och parlamentsutskotten har egentligen inte kunnat göra annat än att avslöja sitt solopartitur.
Denna fars, mina kära kolleger, måste få ett slut, om den bästa av världar, efter vad som sägs, är här i morgon.
I informationssamhället som kommer att ersätta industrisamhället är det viktigaste inte att föra en enhetlig och förståndig debatt i Europaparlamentet om de nya teknikerna och deras djupa konsekvenser för det tjugonde århundradet.
Man kan alltså bara välkomna vår gemensamma diskussion i dag.
De fyra betänkanden som överlämnats till oss berör flera av informationssamhällets områden: finansiering, standardisering, undervisning och information, förändring av värdet " arbete " samt den ledande ställningen för de multinationella företagen inom informationsteknik.
Kära kolleger, är inte den grundläggande frågan: Vart vill vi komma med de elektroniska motorvägarna?
Enbart för byggande av infrastruktur uppskattar Jacques Delors vitbok finansieringen för hela unionens anslutning till nätet till 150 miljarder euro.
Men gemenskapens femårsprogram har en budget på 45 miljoner euro.
Det är löjligt och otillräckligt och det leder ingenstans.
Om man vill leka på de storas gård måste man, mina kära kolleger, börja med att skaffa sig finansiella medel för det.
Inför sådana ekonomiska utmaningar håller jag med Bangemann att försiktighet är utgångspunkten för säkerheten.
Med all aktning för Bangemann finns det stora möjligheter att den europeiska modellen för informationssamhället till förvillelse liknar Microsoftland.
Och bli inte förvånade, kära kolleger, om de europeiska konsumenterna fortfarande föredrar det amerikanska originalet framför den bleka europeiska kopian.
Det är sant att det inte är för sent för att agera till förmån för en verklig europeisk informationsmodell.
För fyra månader sedan antog Europaparlamentet Morgans träffande betänkande om informations-, kultur- och undervisningssamhället, som förespråkade en europeisk modell styrd av demokratiska, sociala, kulturella och undervisningsmässiga idéer.
Vi prioriterar alla beaktandet av den mänskliga dimensionen.
Det hyperteknologiska informationssamhället kommer att kunna producera alltmer rikedom och använda allt färre människor.
Vi kommer därför att mer än i dag och mer än man tror se en mer allmän tillämpning av deltidsarbete och deltidslön.
Det är anledningen till att de olika politikområdena är skyldiga att överväga värdet " arbete " som enda vektor för social sammanhållning för våra samhällen.
Det är anledningen till att saker också kommer att förändras för skolan.
Barnen måste lära sig genom att utnyttja ny teknik och inte bara lära sig att använda den.
Och den politiska världen inför de multinationella informationsföretagen i allt detta, säger ni.
Jättarna inom informationsteknologi, telekom, fiberoptik och media styrs enbart av lagen om kapital och de kastar sig in i det stora äventyret att kontrollera världen.
Men en nation som inte längre har kontroll över produktionen av sina bilder eller kontroll över den nya tekniken, är den fortfarande en suverän stat?
Häri ligger den verkliga utmaningen i denna oundvikliga revolution.
Det som vi, herr ordförande, i våra västliga demokratier kallar " den fjärde makten ", kommer den inte att helt enkelt bli den första och den enda makten?
Det är detta som skall styra vårt framtida arbete.
