# ID: svediakorp-gov479486
# author: Boogerd-Quaak (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 714
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande, kollegor, herr kommissionär, redan vitboken " Tillväxt konkurrensförmåga och sysselsättning " innehåller en anmärkningsvärd totalvision om vad som måste ske för att låta Europa gå in i 2000-talet som en viktig spelare i informationssamhället.
Efter vitboken fick vi toppmötet på Korfu, Essen och Dublin.
Varje gång vidtog råd och kommission nödvändiga åtgärder.
Sedan utförs de dock inte eller i ett för långsamt tempo.
Nu då toppmötet i Amsterdam, där man åter pläderade för mer sysselsättning och där man avtalade att hålla ett extra toppmöte i Luxemburg om detta.
På papper finns allt tillgängligt.
Kommissionsförslagen som vi behandlar här i dag, studier från high level group, Brysselklubben, informationssamhällsforumet, för många för att nämna.
Vad som nu måste ske är att göra ett slutligt val och att genomföra det med hög fart.
Därför uppmanar jag rådet och kommissionen att stoppa alla föreslagna åtgärder som gäller sysselsättningsaspekter i informationssamhället som står högt upp på dagordningen för sysselsättningen.
Ministerkonferensen i Bonn kan skapa de nödvändiga förutsättningarna för det.
Informations- och kommunikationsteknologierna utgör ett exempel på nya näringar genom vilka utan mycket extra europeiska medel nya arbeten kan skapas under förutsättning att de rätta villkoren skapas.
Bara i telekommunikationssektorn till exempel 150 000 nya arbeten.
Den indirekta effekten av IKT på hela den europeiska ekonomin kan till och med leda till en tillväxt av mellan 0, 5 och nästan 1, 5 miljoner arbetsplatser.
För det andra är det nödvändigt att det i Europa skapas en konkurrenskraftig miljö för näringslivet.
En tyvärr fortfarande bristande intern marknad ger en bristande europeisk konkurrenskraft.
Det är därför viktigt att man strikt håller tidsschemana som är knutna till verksamhetsplanerna.
Frågor som bekämpning av myndighetsstöd till nationella företag och tillsyn på ärlig konkurrens måste förbättras.
Jag stöder härvid då också förslagen från kommissionär Monti för fullbordandet av den interna marknaden.
För övrigt ligger det största problemet här hos medlemsstaterna.
De är ofta för slöa med att implementera europeiska regler.
Ordförande, kommissionär, framför allt unga små företag spelar i informationssamhället en innovativ roll genom utvecklingen av nya produkter och de är därför viktiga för att öka Europas konkurrensförmåga.
I det här ögonblicket har dock endast 4 % av små och medelstora företag i Europa tillgång till Internet.
EU har en uppgift i att stimulera dessa företags aktiviteter.
Därvid kan man tänka på lån, till startande och snabbväxande små företag genom den Europeiska investeringsbanken så som avtalades under toppmötet förra veckan.
Vidare tycker jag att en substantiell del av medlen i det femte ramprogrammet måste användas för aktiviteterna avseende informationssamhället.
Också strukturfonderna kan användas för informationssamhället.
Just nu är det så att endast 2 % av de regionala fonderna används till det.
Samma sak gäller för den Europeiska socialfonden.
Med samma pengar kan vi alltså mer och bättre göra saker.
Informationssamhället är inte bara en fråga om teknik, utan det är också en fråga om samhällspåverkan.
Jag gläder mig åt att fokus för det permanenta aktionsprogrammet förskjuts mot samhällsaspekterna i informationssamhället.
Förhoppningsvis blir denna aspekt inte ett undanskuffat barn på ministerkonferensen i Bonn.
Särskild uppmärksamhet måste ges åt livslångt lärande och åt vuxenutbildning.
Också måste man uppmärksamma - och det är kanske den svåraste aspekten för den Europeiska kommissionens arbete - en flexiblare marknad och omformulering av rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare.
Medlemsstaterna måste härvid komma ihåg att en europeisk befolkning som konstant har möjligheten att vidareutbilda sig under arbete som tar hänsyn till nya arbetsformer, är ett fruktat vapen i konkurrenskampen mot Förenta staterna och Japan.
De fyra delområden som kommer fram i det av mig kommenterade betänkandet, är bra delområden.
Jag är glad åt dokumenten så som de nu är, men så som jag har sagt, handlar det slutligen om att IKT finns för människorna och inte tvärtom.
Mitt största bekymmer är då också implementeringen av de riktiga åtgärderna och jag vill därför uppmana såväl kommissionen, som oss själva som parlament och rådet, att producera färre noter och att göra mer i verkställandet.
