# ID: svediakorp-gov479452
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 945
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
Låt mig för kommissionens räkning gratulera vice ordföranden Fontaine till ett utmärkt betänkande om ett viktigt förslag på bolagsrättens område.
Jag tror att vi alla kan vara överens på en punkt: läget inom gemenskapen när det gäller övertagandebud och skyddet av minoritetsaktieägare när ett börsnoterat företag byter ägare, utmärks idag av en mångfald olika regler som splittrar marknaden.
Kommissionen anser att detta, sett i ljuset av den fortgående integreringen av de europeiska kapitalmarknaderna, är ett verkligt hinder för att den inre marknaden skall kunna fungera.
Som ni vet och som redan har påpekats, så var det tidigare försöket att råda bot på denna situation inte särskilt framgångsrikt.
Det förslag till direktiv som presenterades under 80-talet och som ändrades 1990 för att ta hänsyn till Europaparlamentets yttrande, mötte starkt motstånd från vissa medlemsstater.
Diskussionen visade hur svårt det kan vara att förena djupgående meningsskiljaktigheter i ett enda direktiv som syftade till en detaljerad harmonisering av reglerna för övertagandebud.
Den visade också, bortsett från den konkreta frågan, att den detaljerade harmoniseringen i viss mån har spelat ut sin roll.
Det är av denna anledning som förslaget, vilket Fontaine har påpekat, genomsyras av subsidiaritetstanken.
Några hade säkert velat se en rekommendation, andra hade velat se ett kraftfullare och mer detaljerat direktiv.
Vi har stannat för ett ramdirektiv som slår fast vissa principer och minimivillkor samtidigt som det överlåter till medlemsstaterna att införliva direktivet i den inhemska lagstiftningen på ett sätt som stämmer överens med varje enskilt lands traditioner och förhållanden, inklusive de regler som utformats som en frivillig uppförandekod.
Kommissionens huvudsyfte har med andra ord varit att garantera att aktieägarna i ett börsnoterat företag har likvärdiga garantier vid en förändring av ägarbilden och att det finns minimiregler för genomförande och öppenhet i samband med övertagandebud inom ramen för den inre marknaden.
När ett övertagandebud offentliggörs är det viktigt att man ser till att detta sker under rättsligt säkra förhållanden och att samtliga berörda parter är medvetna om vilka villkor som gäller.
Kommissionen kan uppta de flesta av ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt, med smärre förändringar av redaktionell karaktär vad gäller ändringsförslagen nr 1, 4 och 6.
Däremot kan kommissionen inte för närvarande uppta ändringsförslag nr 17 som avser accepttidens längd eftersom motiveringen inte verkar vara tillräckligt tydlig i ljuset av textens allmänna utformning och syfte.
Kommissionen förbehåller sig rätten att i samband med en senare behandling i parlamentet ompröva sin ståndpunkt vad gäller denna fråga.
När det sedan gäller de sociala aspekterna, herr ordförande - och i samband härmed vill jag gärna tacka utskottet för socialfrågor och sysselsättning och parlamentsledamoten Hughes - så är kommissionen positiv till att införa den allmänna principen om skydd av arbetstillfällen som ändringsförslag nr 11 handlar om.
Kommissionen kan däremot inte uppta två ändringsförslag, varav det ena, nr 13, avser informationen till de anställda och det andra, nr 21, avser konsultation av de anställda från ledningen för det företag som är föremål för övertagandebudet.
Det verkar vara svårt att förena dessa båda ändringsförslag med idén om ett ramdirektiv och med subsidiaritetsprincipen.
Vi accepterar ändringsförslaget nr 14, men med en mindre stelbent formulering, och endast delar av ändringsförslag nr 16.
När det gäller ändringsförslag nr 12, så kan vi inte acceptera det, eftersom vi inte förstår hur de som är aktieägare som resultat av beslut som fattats av ledningen i investmentbolag skall kunna engageras i processen när det gäller att utforma och presentera ett övertagandebud.
Vi lutar snarare åt uppfattningen att frågan, som berör hanteringen av pensionsfonder, bör regleras på nationell nivå.
Ändringsförslagen nr 23, 25, 26, 28 och delar av nr 27, som presenterats under denna sammanträdesperiod, kan inte accepteras av kommissionen.
Däremot kan ändringsförslag nr 24 och delar av ändringsförslag nr 27 accepteras, som föreslår att de anställda skall informeras inom en rimlig tidsperiod efter det att övertagandebudet har offentliggjorts.
Jag hoppas att Europaparlamentet fortsätter att stödja detta vårt initiativ och jag delar uppfattningen att det finns andra viktiga initiativ inom samma område: gränsöverskridande handel, en europeisk bolagsordning och behovet av en samordning inom skatteområdet, men jag delar föredragandens uppfattning att det är svårt att se hur en återförvisning av förslaget skall kunna bidra till att lösa övriga problem.
Snarare kan ett stöd till det aktuella förslaget bli ett viktigt bidrag i ansträngningarna att komma fram till en helhetslösning.
Slutligen, herr ordförande, har vi vid utarbetandet av förslaget tagit särskild hänsyn till de farhågor som uttryckts av brittiska parlamentsledamöter och allmänt i Storbritannien.
Det föreslagna direktivet är avsett att behålla Storbritanniens system för övertaganden så intakt som möjligt.
En process i form av en rättslig översyn i Storbritannien är redan en möjlighet, trots att det inte är någon allmän taktik till följd av de engelska domstolarnas ovillighet att ingripa under ett bud, vilket är målsägarens rätt att begära skadestånd.
Direktivet uppmuntrar själv uttryckligen att frivillig kontroll utövas av tillsynsmyndigheten för att undvika tillflykt till administrativa eller rättsliga åtgärder.
Så jag vill försäkra de parlamentsledamöter som är oroade, att vi är lika oroade som de över de här aspekterna och har försökt att tänka ut en mekanism, som, samtidigt som den utgör ett ramdirektiv, skapar så lite störningar som möjligt i ett väletablerat och välfungerande system som det brittiska.
