# ID: svediakorp-gov479444
# author: Fontaine (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 801
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, betänkandet om bolagsrätt vad avser övertagandeanbud vilket jag har äran att för utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt överlämna till kammaren kan inte skiljas från sitt historiska sammanhang och tillåt mig därför, herr ordförande, att säga några ord om ämnet.
Efter att ha konstaterat att övertaganden, vare sig de sker på goda grunder eller ej, förekommer allt oftare inom den europeiska privata sektorn tog kommissionen 1989 initiativ till att föreslå ett antal gemensamma bestämmelser för dessa förfaranden.
I praktiken var kommissionens förslag ett verkligt direktiv om harmonisering.
Europaparlament tillförde några ändringar, men godkände det i stort i ett betänkande som vi röstade om i januari 1990.
Därefter har ärendet dessvärre blockerats i rådet.
Kommissionen föreslår därför i dag ett nytt synsätt.
Det gäller ett ramdirektiv som fastställer allmänna principer inom övertagandeanbud, utan att försöka att i detalj harmonisera gällande regler i de olika medlemsstaterna.
Det bör för övrigt noteras att sedan 1989 har den ena staten efter den andra inrättat vissa bestämmelser på området.
Kommissionens nya tillvägagångssätt är en del av åtagandet som fastställdes i Edinburg 1992 att respektera subsidiaritetsprincipen och ge medlemsstaterna frihet att genomföra principerna i direktivet med beaktande av traditioner och nationella bruk.
Detta nya tillvägagångssätt har också som mål att komma ur den återvändsgränd som skapats av rådet.
Ingen kan bortse från att det största motståndet kom från medlemsstaterna som ansåg att den ursprungligen föreslagna harmoniseringen överskred vad som var önskvärt och vad som önskades.
I det sammanhanget var er föredragande mycket angelägen om att - och jag hoppas att Florio lyssnar - utskottet för rättsliga frågor till att börja med mycket uppmärksamt koncentrerar sig på möjligheten med den nya linje kommissionen föreslog.
Det gällde på sätt och vis en fråga som jag ställde i förväg till utskottet för rättsliga frågor, innan åtgärden granskades.
Skulle man lagstifta eller ej?
Och i så fall skulle det ske genom ett direktiv?
Skulle det göras på det begränsade sätt som kommissionen föreslog?
Utskottet för rättsliga frågor besvarade ännu en gång efter en mycket noggrann granskning dessa två frågor positivt.
Utskottet gav er föredragande i uppdrag att fortsätta arbetet i den riktningen, dvs. i riktning mot ett direktiv med minimal harmonisering.
Utskottet för rättsliga frågor anser för övrigt att de nationella lagstiftningarnas extrema mångfald inte gör det möjligt att genomföra övertagandeanbud med tillfredsställande rättssäkerhet för vare sig minoritetsaktieägarna eller de anställda i de aktuella företagen.
Utskottet anser att ett försök till harmonisering, även om det har relativt begränsade målsättningar, och även om man måste säga att det inte är särskilt djärvt, ändå skulle möjliggöra en viss lojalitet mellan de olika aktörerna och avvärja rent spekulativa " räder " från de starkaste aktörerna.
Jag skall tillägga, mina kära kolleger, att argument som består av att säga " observera, låt oss inte göra något så länge inte det femte direktivet om arbetstagarnas delaktighet, det tionde direktivet om gränsöverskridande sammanslagningar, förslaget om Europabolag, inte har kommit vidare " liknar Penelopes strategi.
Inget i dessa olika förslag, som tyvärr är blockerade i rådet sedan flera år tillbaka, har tillräckliga direkta anknytningar till den målsättning som sysselsätter oss i dag för att motivera en global blockering.
Det meddelande vi skall lämna skulle i stället kunna bli början till ett upptinande på detta så efterlängtade område inom gemenskapens bolagsrätt.
När det gäller grunden har vi alltså inte strävat efter att göra texten mer tvingande, med vetskap om att samma orsaker medför samma effekter och att den på nytt skulle förkastas av rådet, utan att i en pragmatisk och effektiv anda göra den tydligare, mer exakt, men också mer dynamisk inför en senare tillämpning i medlemsstaterna.
Den andan har inspirerat våra ändringar som definierar köparen, skyddar minoritetsdelägarna och fastställer kontrollmyndighetens uppgift.
Slutligen betonade vi, liksom redan 1990, den nödvändiga öppenheten avseende arbetstagarna.
Vissa av våra ändringar, som återfinns i vår kollega Hughes utmärkta betänkande för utskottet för sysselsättning och socialfrågor kommer att möjliggöra framförallt bättre information om dessa.
Herr ordförande, kära kolleger, efter toppmötet i Amsterdam, där några blygsamma försök till att äntligen ge byggandet av Europa den sociala dimension som så uppenbart saknas, önskar jag att kammaren visar att, den varken accepterar förlamning eller svepskäl.
Jag önskar av hela mitt hjärta att vår kammare godkänner inriktningarna från utskottet för rättsliga frågor och från utskottet för socialfrågor till förmån för detta direktiv samt de ändringar vi föreslår för att konkretisera vår önskan om öppenhet, rättvisa och social jämvikt på den europeiska inre marknaden.
