# ID: svediakorp-gov479323
# author: Ryynänen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Över 100 miljoner medborgare i Europa utövar själva idrott, och om man tar hänsyn till den breda publiken kan man säga att idrotten med alla sina dimensioner är en verklig folkrörelse.
Idrotten är också en betydande ekonomisk faktor och skapar arbetstillfällen.
Därför är det också egendomligt, att idrotten inte med ett enda ord nämns i EU: s grundfördrag.
Detta å sin sida har lett till att det i EU inte finns någon helhetssyn på idrottsverksamheten.
Beslutsfattandet inom många andra sektorer kan i hög grad påverka idrottens ställning.
Exempel på detta är Bosmanutslaget om övergångsbelopp som hinder för rörligheten och det nyss beslutade TV-direktivet om begränsning av utsändningsrättigheterna för betydande evenemang till förmån för medborgarnas rättigheter.
Idrotten är naturligtvis i första hand en nationell angelägenhet och huvudansvaret vilar på idrottsrörelsen och de nationella myndigheterna.
Man måste emellertid på EU-nivå kunna främja denna verksamhet, som i så hög grad intresserar medborgarna.
I samarbete kan man stärka idrottens positiva inflytande och minska de problem som har samband med idrotten.
Jag anser att idrotten inte kräver en egen artikel, men det vore naturligt, att knyta den till tillämpningsområdet för kulturartikeln genom ett särskilt omnämnande.
På detta sätt skulle unionens verksamhet till sin karaktär komplettera den nationella politiken och inte styra den.
Kommissionen borde utarbeta en grönbok om idrottsområdet och tillsätta en särskild grupp, som skulle dra upp linjerna för en helhetsutveckling.
Vid den utfrågning, som Europaparlamentets kulturutskott anordnade om idrott, framkom starkt en gemensam oro över att undervisningen i gymnastik och motion minskar i olika medlemsländer och att denna försämrade situation menligt kan inverka på barns och ungdomars hälsa.
Denna tendens måste brytas.
Många nya forskningsresultat stärker uppfattningen om idrottens och motionens oändligt stora betydelse för barnens och ungdomarnas sunda fysiska och psykiska utveckling.
Idrottsföreningarna och skolan måste bättre och närmare än tidigare samarbeta till barnens fromma.
Hittills har intresset på unionsnivå endast inriktats på elitidrotten, och då närmast som ekonomisk företeelse.
Men i EU: s verksamhet måste idrotten framför allt ses som kulturell, pedagogisk och social verksamhet, som måste uppmuntras och stödjas också med budgetmedel.
