# ID: svediakorp-gov479246
# author: Gollnisch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 533
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kolleger, det finns flera lärdomar att dra av den nuvarande dramatiska situationen i Kongo.
Om man går tillbaka till en internationellt erkänd experts arbeten, t.ex. professor Bernard Lugans arbeten, inser man att vi misstog oss i att nonchalera detta viktiga faktum, nämligen att vårt politiska styrelseskick, den parlamentariska demokratin, visst har betydande förtjänster, men att det är ett mycket allvarligt misstag att på ett artificiellt sätt vilja tillämpa den på afrikanska förhållanden, och mer generellt sett på förhållandena för befolkningarna, som skiljer sig mycket från vår kultur och civilisation.
Dessa afrikanska förhållanden är väsentligen etniska i Kongo.
Det finns 54 huvudsakliga stammar, uppdelade i tre grupper: Mbochis i norr, som representerar 13 % av befolkningen och vars nuvarande ledare är förre presidenten Denis Sassou N ' Guesso, Tekés i centrala Kongo och Kongos eller Bakongos i söder, 52 % av befolkningen, en av deras undergrupper representeras av president Pascal Lissouba.
De sistnämnda är för övrigt uppdelade i tre stater, just nu Kongo, Zaire och Angola.
För var och en av dessa grupper eller undergrupper är huvudstaden den avgörande frågan, och ingen representant för någon av dessa grupper tar risken att komma dit utan att vara beledsagad, skyddad av sina egna polisstyrkor.
Detta är den verklighet som leder fram till den situation vi ser idag.
Låt oss i förbigående notera, och det är den tredje lärdomen, att rasismen som man ständigt tjatar på oss om i parlamentet, är ett faktum som är ganska väl fördelad i världen.
Ett tillräckligt bevis för det är kränkningarna, som för övrigt huvudsakligen har drabbat personer som lever i blandäktenskap: européer som har gift sig med afrikanska kvinnor, afrikaner som har gift sig med europeiska kvinnor.
De gränser som härstammar från avkoloniseringen betraktas som orörbara, en ledande juridisk och politisk princip som styrde avkoloniseringen.
Vi inser, och det är den fjärde punkten som förtjänar att uppmärksammas, att självständigheten inom de gränserna står i direkt motsats till rätten för dessa folk att styra över sig själva.
Väst har aldrig accepterat den motsägelsen vars dramatiska följder vi ser idag.
Hur skulle man kunna undgå att också nämna Förenta staternas underliga inflytande som utövas i den här delen av världen, i syfte att, utan tvekan, fördriva det franska inflytandet.
Vi såg effekterna av det i Zaire, där ett verkligt folkmord kunde utspela sig med FN: s och vad man skulle kunna kalla det goda världssamvetets totala likgiltighet.
Låt oss också notera de multinationella bolagens inflytande, deras finansiering av polisstyrkorna.
Det kommer inte att finnas någon lösning, och inte heller en varaktig fred, så länge man inte har skilt de stridande åt, vilket är möjligt i det här landet.
Jag hoppas, jag också, att den gabonesiske presidenten Omar Bongos skiljeförfarande, en av Afrikas kloka män, kommer att påtvingas Pascal Lissouba, liksom hans motståndare, i den här delen av världen.
