# ID: svediakorp-gov479174
# author: Eriksson, Seppänen & Sjöstedt (GUE/NGL), Gahrton, Holm & Schörling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Bonde, Lis Jensen och Sandbæk (I-EDN), skriftlig.
Det finns delar av betänkandet som vi instämmer i.
Det gäller inte minst i analysdelen där det bland annat konstateras att överföringen av beslutskompetens till EU inte har åtföljts av motsvarande ökning av de nationella parlamentens befogenheter.
Det gäller också betoningen av öppenhet i rådets lagstiftande verksamhet, allmänhetens tillgång till dokument, bättre minimitidsfrister för EU: s lagstiftande dokument m.m.
Betänkandet är delvis ett erkännande av de nationella parlamentens betydelse.
Trots svårigheter och brister i de nationella parlamentariska systemen, så är det i huvudsak ur dessa som den demokratiska legitimiteten växer fram.
Det är endast på den nationella nivån som medborgarna med röstsedelns hjälp kan utkräva ansvar av de valda och välja nya ledamöter som i sin tur kan stifta nya lagar.
Europaparlamentet kommer för överskådlig tid att sakna motsvarande legitimitet.
I exempelvis Sverige deltar hälften så många medborgare i valen till Europaparlamentet som i de nationella valen.
Avsaknaden av ett gemensamt språk och gemensamma medier inom unionen begränsar möjligheterna till politisk och demokratiskt dialog innan beslut fattas.
Avståndet mellan väljare och valda kommer att öka än mer i och med EU: s utvidgning.
Breda befolkningsskikt kommer att bli helt orepresenterade, men ändå vara underkastade unionens lagstiftningsmakt.
Detta kan leda till ödesdigra spänningar.
Inför dessa problem saknar dock betänkandet svar.
Det upprepar i stället endast de traditionella förslagen från parlamentets majoritet om ökad makt till den egna institutionen, trots dess uppenbara brist på folklig och demokratisk legitimitet.
Det finns dock alternativ till lösningar.
Ett sådant bidrag i 23 punkter presenterades av nordiska unionskritiker i Davidgruppen i samband med att Martin-Bourlanges-betänkandet antogs den 17 maj 1995.
Det bygger bland annat på att ge de nationella parlamenten verkliga befogenheter såsom rätt att ta initiativ till att utarbeta lagar, ökat inflytande för grupper och folkrörelser på byråkraters och lobbyister bekostnad m.m.
Trots den allvarliga kritik som förs fram ovan, anser vi att det finns delar i betänkandet som kan sätta i gång en tankeprocess för att komma till rätta med unionens grundläggande demokratiska dilemma.
Vi har därför valt att avstå i slutomröstningen.
