# ID: svediakorp-gov479172
# author: Ahlqvist, Theorin & Wibe (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 322
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Betänkandet ger en god analys av problemet med den demokratiska kontrollen av EU: s institutioner.
I stort är betänkandet bra, men det finns två punkter som vi inte kan instämma i.
För det första kan det konstateras att den politiska debatten i EU: s medlemsstater rör sig runt respektive nationell regerings göranden och låtanden.
Den största legitimiteten, bland annat i förhållande till valdeltagande, har respektive nationella parlament.
Det går inte heller att se några specifikt " europeiska frågor " som går att särskilja ur den nationella debatten och lyfta upp till " Europanivå ".
Framväxten av politisk debatt på " Europanivå " kompliceras också av att det saknas gemensamma medier samt att språk, tradition, kultur och politiska begrepp skiljer sig så mycket åt mellan EU: s medlemsländer.
Det finns också ett stort problem med Europaparlamentets demokratiska representativitet i samband med en östutvidgning.
Hur skall ett Europaparlament med 700 ledamöter på ett rättvist sätt kunna representera ca 500 miljoner medborgare med alla olika politiska grupperingar, olika socialgrupper, språkliga minoriteter, nå en rimlig åldersfördelning i paritet med EU-medborgarnas etc?
Vår slutsats är att det är de nationella parlamentens åsikter och kontroll som måste stärkas inom EU-samarbetet, inte Europaparlamentet.
Det andra gäller punkterna 10 och 11 i förslaget till betänkande där det föreslås bland annat att Europaparlamentets medbeslutandeförfarande på budgetområdet skall utvidgas genom att skillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter skall upphävas.
Vår åsikt är att EU: s budget inom bland annat jordbruks- och regionalpolitiken skall avgöras genom förhandlingar mellan EU: s medlemsstater, representerade av deras respektive regeringar.
EUsamarbetet skall bygga på samverkan mellan självständiga stater, inte på överstatligt styre via ett federalt parlament.
Av ovannämnda anledningar lägger vi ned våra röster i slutomröstningen om detta betänkande, trots att betänkandet innehåller en del bra förslag.
