# ID: svediakorp-gov479158
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 974
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


För att tydliggöra den ståndpunkt som har antagits av I-EDNgruppen är det nödvändigt att påminna om att vi inom den gemensamma jordbrukspolitiken har misskött 1992 års produktion av durumvete.
De europeiska arealer som odlas med durumvete har minskat med 12 % mellan 1991 och 1992 (genomsnittet för två år) såväl som under 1995 och 1996, på grund av träda och framför allt på grund av brist på stöd till icke-traditionella produktionsområden.
Under samma tidsperiod har produktionen minskat med 35 % eftersom minskade arealer har gett upphov till minskad avkastning.
De huvudsakliga skälen till ett fall i den europeiska produktionens avkastning är klimatvillkor, produktionsminskning inom icke-traditionella produktionsområden som har högre avkastning och en viss ökning av det extensiva jordbruket, som hänger samman med det direkta stödets mycket stora andel i produkt per hektar inom traditionella produktionsområden.
Från att ha exporterat 2 miljoner ton mannagryn och pasta netto befinner sig Europeiska unionen följaktligen nu i ett underskottsläge, netto.
Våra ändringsförslag, som har antagits i utskott, möjliggör å ena sidan en uppmjukning av styrningsmekanismerna för individuella referenser inom traditionella produktionsområden, vilket kommer att öka antalet arealer i produktion, och å andra sidan höja gränsen för de arealer som får ett minskat stöd inom de icke-traditionella produktionsområdena, vilket kommer att trygga en säker försörjning av de europeiska förädlingsindustrierna, i synnerhet i norra Frankrike.
Det interregionala tillvägagångssätt som vi har föreslagit borde tillfredsställa både de franska producenterna inom traditionella produktionsområden och de inom icke-traditionella produktionsområden, samtidigt som det begränsar den europeiska importen av durumvete från tredje land.
För att medverka till ett gott användande av stöden till traditionella produktionsområden i Sydeuropa och en god kvalitetsanpassning av durumvetet till användarindustrins behov, är det nödvändigt att kräva kvalitetsutsäde.
På den här precisa punkten har vi lagt fram ett ändringsförslag som, det också, har antagits i jordbruksutskottet, och som gör det möjligt för producentorganisationerna att direkt producera certifierat utsäde.
Det finns anledning att skydda den äldre traditionella mångfalden som alltid har funnits på regional nivå, i synnerhet för att bevara den biologiska mångfalden.
Generellt sett bör användningen av kvalitetsutsäde gynna utvecklingen av utsädesdurumvete.
Resolution om markuttag
För att jordbrukarna skall kunna förbereda sådden av sina åkerjordar är det av uppenbara skäl nödvändigt att de, senast den 30 juni varje år, känner till hur stor andel mark som skall ligga i träda under följande regleringsår.
De måste organisera sina växelbruk och, självklart, beställa de olika produktionselementen (utsäde, gödningsmedel, växtskyddsprodukter) från sina leverantörer.
Det är därför vår grupp har gett sitt stöd till jordbruksutskottets muntliga fråga och undertecknat det gemensamma resolutionsförslaget.
Vår grupp har ändå lagt fram två ändringsförslag som syftar till att begränsa den obligatoriska trädeskvoten och att avskaffa det särskilda markuttaget då storleken på arealerna överstigs under innevarande regleringsår.
Jag är särskilt tillfreds med att konstatera att parlamentet har följt vår grupp genom att med klar majoritet anta begränsningen av trädeskvoten till 5 %, vilket vi hade föreslagit.
På det internationella planet visar en snabb analys av regleringsåret som avslutas den 30 juni att prognoserna i fråga om produktion och priser motsägs av fakta.
Den 25 juli 1996 förutspådde det internationella spannmålsrådet en världsskörd på 560 miljoner ton, i själva verket uppgick den till 580 miljoner ton.
När det gäller Europeiska unionen har den tvingats konstatera en produktionshöjning på sju miljoner ton.
Alla experter hade förutspått en successiv sänkning av världspriserna för spannmål, från och med den här våren.
I själva verket steg världspriserna avsevärt och Europeiska kommissionen tvingades den 14 maj inrätta en exportskatt för att kunna trygga försörjningen av Europeiska unionens inre marknad.
Denna exportskatt, fastställd av kommissionen, är på 15 ecu per ton för vete och för mjöl och korn av durumvete, 20 ecu per ton för mjöl och korn av vete och 10 ecu per ton för durumvete.
Det är mycket beklagansvärt att Europeiska kommissionen inte bara inför den här exportskatten, utan också gör sitt yttersta för att öka exporthindren för spannmål.
I likhet med exportörerna beklagar vi att varje gång som återbäringen närmar sig noll och som man skall börja betala skatt, så blockerar Bryssel exporterna och ger exportörerna certifikat med " streck ", vilket endast är en avstyrande metod.
I det här konkreta fallet vet exportören inte i förväg om Bryssel kommer att inrätta en återbetalning eller en skatt.
Han kan däremot vara säker på att om det blir en återbäring kommer han inte att få den, men om det blir en skatt kommer han att få betala den.
Internationella spannmålsrådet ändrade i början av maj sin prognos för världsskörden för vete under 1997 från 583 till 578 miljoner ton.
Torkan kommer att begränsa produktionen inom Europeiska unionen, medan frosten i Kansas har minskat vinterveteskörden med ungefär 3 miljoner ton, och översvämningarna i Dakota har försenat vårsådden av vete.
Det är alltså troligt att vi kommer att få se ännu en minskning av världslagren av spannmål och stigande världspriser.
Sammanfattningsvis, i ett allmänt läge med ökad internationell efterfrågan på spannmål, och inför 1997 års skördeutsikter på norra halvklotet, är det nödvändigt att ha en så låg trädeskvot som möjligt och under alla omständigheter, att begränsa den till 5 % -gränsen som har tillämpats under det här regleringsåret.
Det är nödvändigt att jordbrukarna, vars främsta funktion är att framställa jordbruksprodukter, inte skall behöva stå ut med att ha en trädeskvot som överstiger 5 % i ett läge med ökad internationell efterfrågan och minskade världslager.
Betänkande (A4-0188 / 97) av Pack
