# ID: svediakorp-gov479041
# author: Marset Campos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 617
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, föredragande.
(ES) Herr ordförande, utgångspunkterna för betänkandet är tre:
Den första utgörs av den både i unionsfördraget och i nuvarande förslag om revidering av fördraget bestämt uttryckta viljan, till förmån för en bestående utveckling, d.v.s. att Europeiska unionen på ett omissförståeligt sätt proklamerar sitt åtagande vad gäller modellen för bestående utveckling, med miljövärderingar som samtidigt ger uttryck för solidariteten mellan generationerna.
För det andra konstaterandet att utvecklingen i Europa, och resten av världen, trots alla förklaringar och goda intentioner är en ökande konsumtion av energiresurser och råmaterial och följaktligen också en ökande nedsmutsning och en därav följande utarmning av naturresurserna.
För det tredje beviset på att marknadskrafterna, när de lämnas fria att konkurrera utifrån tillgång och efterfrågan, inte själva garanterar införandet av en modell för bestående utveckling, varför det för detta krävs en bestämd social insats, frivilligt och demokratiskt beslutad.
Man kan inte förvänta sig att genom en underverksliknande teknisk upptäckt eller en konkret skatteteknisk åtgärd hitta lösningen på problemet.
Det krävs alltså att befolkningens samvete vill ha den samling värderingar som leder till en modell för bestående utveckling.
Av dessa skäl analyseras i betänkandet i första hand kommissionens oro för följderna av den nuvarande modellen för ekonomisk tillväxt, och utifrån den ställer man 13 konkreta förslag i tre stora grupper.
För det första, när det gäller behovet av att förstå omvandlingen av modellen för bestående utveckling utifrån nuvarande socio-ekonomiska modell för en icke bestående tillväxt, bedömer man att detta enbart är möjligt genom ett brett socialt samförstånd, liknande det som på sin tid möjliggjorde skapandet av välfärdsstaten.
I detta sammanhang kan forskningen bidra med analyser av kopplingarna mellan de sociala och ekonomiska processerna samt nya sätt att använda resurserna, energikällorna o.s.v.
För det andra, vad gäller revideringen av unionsfördraget, genom att på ett bestämt sätt införa målen för en bestående utveckling inom alla betydande områden, konvergenskriterierna, de europeiska institutionernas funktion och tillhörande kapitel och artiklar (VI, XV och XVI).
För det tredje, konfigureringen av politiken rörande forskning och utveckling, mer konkret då femte ramprogrammet, och detta genom följande punkter:
För det första förslag om stöd till forskningsgrupper inom ekologisk produktion, distribution och konsumtion, med flera inblandade länder.
För det andra en utredning av vetenskapliga och sociala synpunkter på den bestående utvecklingen, avseende t ex varaktiga och biologiskt nedbrytbara material, klimatförändring, vattenförsämring, skogsavverkning, socioekonomiska analyser, ekologiskt kopplade avgifter, finansiella flöden o.s.v.
För det tredje utredning av medborgarnas, samhällenas och de lokala krafternas funktion vid en protagonistisk delaktighet i modellen för bestående utveckling, energieffektivitet, effektivitet vid utvinning av råmaterial, användning av förnyelsebara källor, optimering av distributionssystem, icke-intensivt jordbruk o.s.v.
För det fjärde genom att undersöka möjligheterna för de globala modellerna för energianvändningen.
Därav följer behovet av att lägga större vikt vid utbredda och jämnt fördelade energikällor, som medger rationell och skälig energianvändning från medborgarnas sida på varje plats, förenat med politiska rättesnören och de nya värderingarna.
Detta är huvudlinjerna i det betänkande som utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi presenterar vid plenum, för att, om man anser det lämpligt att anta det, man skall inrikta sig mer konkret på kommissionen, rådet och oss själva i strävandet efter ett mer solidariskt och rättvist samhälle, med ekologiskt bestående ekonomi och framför allt bättre för framtidens europeiska medborgare, våra barn och barnbarn, som definitivt är slutmålet för våra ansträngningar och vår oro.
