# ID: svediakorp-gov479031
# author: Plooij-Van Gorsel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 683
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande, kollegor, fru kommissionär, mitt betänkande och resolutionen som i kväll ligger framför oss, är ett eget initiativ från utskottet för forskning teknologisk utveckling och energi.
Detta utskott fäster stort värde vid utvecklingen av informations- och kommunikationssektorn i Europa.
För trots den stora mängden dokument som europeiska kommissionen skickar till parlamentet om informationssamhället, saknade mitt utskott en klar analys av sektorn informations- och kommunikationsteknologi.
Och på grund av vikten av IKT för den europeiska sysselsättningstillväxten innehåller mitt betänkande rekommendationer till ett stimulerande klimat för utvecklingen av nya IKT-produkter och tjänster och allt detta självklart med sikte på en adekvat komplettering av det femte ramprogrammet på området som skall gå från 1999 till år 2004.
De ekonomiska sektorerna med de största framtidsförväntningarna för de kommande åren hör alla till elektronikkursen, informationsteknologin och tjänsterna som är knutna till denna sektor.
Med hänsyn till sysselsättningen är det av stor vikt att tillväxten i dessa sektorer genomförs.
Europa förlorar marknadsandelar med snabbtågsfart på IKT-världsmarknaden.
Uppgick år 1990 den europeiska andelen fortfarande till 35 %, år 1996 hade det redan sjunkit till 28 %.
Europe is stuck in the middle, det är slutsatsen från benchmark -studien av den europeiska IKT-industrins konkurrensförmåga, som genomfördes under det nederländska ordförandeskapet.
Sänkningen i marknadsandelar är anmärkningsvärd, eftersom Europa kan förfoga över en utomordentlig vetenskaplig infrastruktur.
En hel del nya teknologier har under de senaste åren utvecklats inom Europa och sedan blivit liggande på hyllan.
Tänk till exempel på HDTV.
Läxan som man lär sig av det, är att utvecklingen inte bara skall ha en teknisk infallsvinkel.
Många fler teknologier blir introducerade på marknaden utan framgång.
Marknadsföring är och förblir nyckeln till framgång på marknaden.
Men kollegor, man kan inte överlämna allt till marknaden.
Det låter kanske inte särskilt liberalt, men till en början skall myndigheterna bli en bra användare av elektroniska tjänster och produkter.
Myndigheter på nationell och europeisk nivå skall uppträda styrande och vara ett bra exempel.
Kort sagt, leading by example.
Hur kan vi övertyga våra europeiska medborgare att de skall används IKT-produkter om myndigheterna inte gör det själva.
Genom att uppträda som leading consumer eller launching customer av digitala produkter och tjänster kan myndigheterna lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt utöva ett starkt inflytande på marknadssegmenten så som vård, åldringspolitik, transport, undervisning och på detta sätt främja användningen av IKT.
Var finns nu en viktig uppgift för Europa och medlemsstaterna?
I första hand behöver vi en starkare lagstiftande ram.
Så väl europeiskt som nationellt.
Och det är nödvändigt för att säkerställa Europas position på världsmarknaden för informations- och kommunikationsteknologi, särskilt skall lagliga lösningar hittas för problemen runt illegal användning av mjukvara.
Standardisering OCTROOI?? -lagstiftning och handelsmärken skall regleras bättre.
Och dessutom måste de i lagstiftningen uttryckas att telekommunikations- och informationsteknologi växer mot varandra.
Denna utveckling får inte hindras genom avsaknad av lagstiftning på detta område.
Kort sagt, medlemsstaterna skall bättre stämma av sin nationella IKT-politik mot varandra.
Endast då kan en europeisk marknad komma till stånd.
De nuvarande O &amp; O-programmen från det fjärde ramprogrammet är tydligen inte tillräckliga för att förstärka den Europeiska IKT-positionen.
Med hänsyn till innehållet i det fjärde ramprogrammet är det viktigt att dessa program analyseras på sina bidrag till den ekonomiska välfärden i Europa.
Av dessa analyser kan man bland annat få fram best practice som kan hjälpa till att förbättra effektiviteten på framtida program.
Last but not least: återkommande till vikten av IKT-sektorn för sysselsättning, skall IKT-politiken inte bara inrikta sig på stora företag, utan också på små och medelstora företag.
Mer uppmärksamhet är nödvändig för den innovativa förmågan hos små och medelstora företag.
Jag hoppas då också, och jag skall personligen se till, att vid kompletteringen av det femte ramprogrammet skall inte små och medelstora företag hamna mitt emellan.
