# ID: svediakorp-gov479027
# author: Flynn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,109
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag är mycket glad åt det mycket starka stöd som i kväll framförts här i kammaren för vägledningen.
Jag vill ta tillfället i akt och tacka utskottet för sysselsättning och socialfrågor och i synnerhet dess föredragande González Álvarez för det mycket viktiga arbete som gjorts vid utarbetandet av detta betänkande om vägledning för lika lön för kvinnor och män.
Jag vill också tacka utskottet för kvinnors rättigheter för deras yttrande, föredraget av Colombo Svevo.
Det föreliggande betänkandet visar tydligt det intresse som parlamentets ledamöter visar frågan om lika lön för kvinnor och män, en princip som funnits inkorporerad i gemenskapslagstiftningen redan från första början.
Men, som ni alla vet, trots det faktum att alla medlemsstater omvandlat denna princip till nationell lagstiftning, visar statistiken fortfarande att kvinnor med manuella arbeten tjänar mellan 69 och 90 % av mäns genomsnittslön.
För skrivbordsarbete är löneskillnaden mellan kvinnor och män ännu större.
Thomas Mann sammanfattade det så här: vi har lagstiftningen, men i många fall existerar den endast på papper.
Jag är mycket medveten om problemet och för att hjälpa till att minska skillnaden har kommissionen beslutat sig för att anta föreliggande vägledning, som är en följd av vårt PM om lika lön för lika arbete, som publicerades 1994.
Låt mig påminna er om denna vägledning motsvarar er egen begäran, som formulerades i Colombo Svevos betänkande om PM: et.
Det är av yttersta vikt att vi ger ett mycket tydligt och enkelt svar på den centrala frågan: vad betyder egentligen konceptet lika lön för lika arbete?
Svaret på denna fråga gavs alldeles tydligt av Waddington.
Det kan inte bli enklare.
När en kvinna utför ett arbete som är lika krävande som en mans, bör hon ha rätt att kräva samma lön och förmåner, även om det är en annan typ av arbete, om inte löneskillnaden kan rättfärdigas på icke-diskriminerande grunder.
Men, som vi alla vet, är detta inte fallet i realiteten.
Det är det som är orsaken till att vi antagit denna vägledning, som syftar till att ge praktisk vägledning om hur man säkerställer genomförandet av likalönsprincipen i alla aspekter av lönepaketet.
Vägledningen är inte juridiskt bindande, men den tar hänsyn till vad alla arbetsgivare verkligen måste titta på för att säkerställa att lönestrukturen i organisationen inte på något sätt är diskriminerande på grundval av kön.
Skälet till att eftersträva ett sådant mål är inte enbart baserat på rättvisa.
Det tar också hänsyn till behovet att säkerställa att det bidrag allas färdigheter ger till en ekonomi i förändringens vånda erkänns enligt förtjänst.
Det är det som Blak menar.
Det är därför vägledningen också visar vägen för hur alla typer av indirekt diskriminering kan elimineras, där indelning, klassificering och arbetsvärdering används som bas för lönestrukturer.
Vägledningen föreslår en tvådelad ansats till att ta itu med frågan om lika lön för lika arbete, Det första steget är att samla all relevant information.
Denna information kan erhållas från kollektivavtal, arbetstagarhandböcker och kopior av organisationsbestämmelserna.
Den bör innefatta sådana element som arbetstider, beräkningsgrunder för övertid, lönestrukturer etc.
Efter det att information om lön och anställningsvillkor inhämtats, är det andra steget att utvärdera all denna information.
Utvärderingen görs i första hand genom att upprätta en tabell, som visar förhållandet mellan kön och lönenivå och i andra hand genom analys av sådan lönerelaterade element som identifierats som potentiellt diskriminerande.
Här skulle jag vilja understryka vikten av de roller som både arbetsgivare och arbetstagare spelar för att förhandla fram lika lön.
Detta ledde oss till ett ingående samråd med arbetsmarknadens parter, som omnämnts ha en central roll här i hela förslaget till vägledning, före och efter det slutgiltiga godkännandet, eftersom vårt mål var säkerställa att tillämpning och praxis mötte alla användarnas behov.
Vägledningen är ambitiös.
Dess ambition är att fungera som ett praktiskt instrument.
Eftersom lika lön är en grundsten för lika möjligheter för kvinnor och män, kommer den korrekta tillämpningen av vägledningen att utgöra ett test för det europeiska samfundets starka satsning på kvinnans fulla och rättvisa integration på arbetsmarknaden.
Några frågor har tagits upp som är värda att omnämnas.
Till González Álvarez vill jag säga att vi nu behöver dessa praktiska verktyg, som hjälper oss att stödja tillämpningen av lika lön, Det är därför som vi inte bör glömma bort att dessas mål redan är inskrivna i artikel 119, som utgjorde den juridiska basen för åtgärder i jämställdhetsfrågor på arbetsmarknaden.
Förhoppningsvis kommer detta att utvecklas vid revideringen av Fördraget.
Som svar till Colombo Svevo, har kommissionen projekt som syftar till att upptäcka de problem som finns på området lika lön i medlemsstaterna och identifiera den bästa praxisen i medlemsstaterna så att vi kan använda oss av denna i alla unionens länder.
En eller två av medlemsstaterna har redan gjort det genom att utse jämställdhetsombudsmän.
Jag hoppas att detta kan utvecklas i hela unionen inom en inte alltför avlägsen framtid.
Som svar på Waddingtons inlägg vill jag säga att vi redan har en del undersökningar på gång genom specialprojekt som har finansierats.
Direktivet om bevisbörda, som ni nämnde särskilt, täcker, om det antas, 1975 års direktiv om lika lön, som ligger grund för att denna särskilda vägledning har antagits.
Vi bör inte glömma bort att domstolen också har fällt domar om lika lön, vilket Ghilardotti hänvisade till.
Jag säger till Martinez att mainstreaming är den grundläggande principen för det fjärde programmet för lika möjligheter.
Det finns, som ni vet, kommissionärsgruppen som sätts samman i alla jämställdhetsfrågor och en tvärtjänstgrupp, som arbetar just nu med hela jämställdhetsdimensionen inom alla unionens aktiviteter.
Vad vi verkligen talar om här är den viktiga frågan om att öka medvetenheten om de rättigheter europeiska medborgare redan har.
Vi kommer att utnyttja tillfället att distribuera vägledningen så brett som möjligt.
Åtgärder har vidtagits för att kunna distribuera den i alla medlemsstater, genom alla tillgängliga kanaler.
Slutligen som svar till Andersson, problemet med deltidsarbete bör hanteras inom ramen för gemenskapslagstiftning, som kommer att tillstyrka arbetsmarknadens parters överenskommelse om atypiskt arbete.
Jag är ytterst tillfreds med att arbetsmarknadens parter nu har kommit överens och kommer att omvandlas till lagtext inom en nära framtid.
Jag tackar alla som har bidragit så generöst till denna debatt.
