# ID: svediakorp-gov478919
# author: Sorgdrager (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 808
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, rådets ordförande.
(NL) Ordförande, fru Kjer Hansen säger: vi för här i realiteten redan några gånger samma sorts diskussioner och det börjar så småningom att bli en deprimerande diskussion.
Jag har lite grand benägenheten att hålla med henne, eftersom jag här känner att sättet som man diskuterar brottsbekämpning på i detta hus är helt annorlunda än sättet som vi diskuterar i det Europeiska rådet, därmed vill jag inte säga att båda sätten är fel, men inte heller att de båda är bra.
Vi måste alltså försöka att hitta ett sätt att utveckla instrument för bekämpningen av organiserad kriminalitet, som är adekvata.
Adekvat behöver för mig inte absolut betyda att allt ska lyftas upp till europeisk nivå, men dock att det som vi avtalar - och där kan en del verkligen förbättras, det återkommer jag strax till - också genomförs.
I den betydelsen säger jag också till mig själv och till alla som tänker över denna problematik: låt oss försöka att stå kvar med fötterna på jorden.
För mig är det i första hand viktigt - och då resonerar jag från strukturen så som tredje pelaren har den nu - att vi också genomför de överenskommelser, de gemensamma handlingar som vi avtalar, att alla ratificerar, om det här sägs att det går för långsamt, då säger jag: det håller jag med om.
Jag försöker och det är vad som ligger i min förmåga, att så snabbt som möjligt få det till stånd i mitt eget land.
Jag vet också att vi inte är de första som klarar det.
Men jag ser till det och jag hoppas att andra medlemsstater också gör det.
Men sedan har vi bara en text.
Vi har då en konvention.
Vi har ett fördrag, men sedan måste det ske något.
Det måste implementeras och sedan måste det också i praktiken - och det är helt enkelt polisens arbete - ske något, tillsammans på basis av lagliga möjligheter som skapats för det.
Så är systemet som jag ser det.
Jag har ändå hopp om att det kommer att fungera.
Vi måste också vara realistiska.
Arbetet i tredje pelaren är ännu inte så gammalt.
Vi har ju ändå från början med tredje pelaren till nu, och det är bara tre till fyra år, gjort ordentliga framsteg.
Inte tillräckligt, det håller jag med om.
Men ändå måste vi inse att ett och annat kommit till stånd.
Det som grämer mig, är att vi fattat mer än 200 beslut och att en stor del av dem fortfarande inte är implementerade.
Jag vill gärna ha ett monitoring system för att från en oberoende punkt se om medlemsstaterna också verkligen gör det som de avtalat.
Det är för mig just nu det allra viktigaste.
Om det handlar om bedrägeribekämpning, har vi en mycket svår punkt att angripa.
Bedrägeri med EU-pengar är relativt lätt, och då måste jag också peka på regelgivningens kvalité.
Men då talar jag inte bara om äkta bedrägeri, då talar jag också om missbruk och olagligt bruk av bidrag, av pengar från Europas skattebetalare som används för ändamål som de inte är avsedda för.
Och det är också saker som vi måste sätte upp kontroller för, för att se om det sker enligt avtalen som vi har träffat.
Herr Bösch har naturligtvis rätt när han säger: vid bedrägeribekämpning finns det ett problem, helt enkelt när det handlar om att erkänna varandras bevis.
Det är naturligtvis ett problem som inte får finnas i Europa.
Det håller jag med om.
Det är problem som vi måste hjälpa ur världen.
Samma gäller - och det är inte sagt här men jag nämnde det som hastigast i min inledning - för den ömsesidiga rättshjälpen i brottmål.
Det är ju omöjligt att man sitter i Europa och att det finns så många procedurproblem för att bistå varandra i brottmål.
Det har jag jobbat hårt med.
Tyvärr.
Jag hade hoppats att vi skulle komma till en definitiv avslutning.
Det har inte lyckats, men vi har dock kommit så långt att jag kan förutsäga, låt mig säga så, att vi i mitten av nästa år även där kommer att få ett avtal.
Herr Giansily säger: hur stort är bedrägeriet?
Det vet vi inte ens.
Det är lite av ett kännetecken för något som utspelar sig illegalt.
Helt vet man naturligtvis aldrig det.
Men det handlar om att vi ordentligt iakttar vad som händer och hur det händer.
