# ID: svediakorp-gov478915
# author: Kjer Hansen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 327
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, med tiden blir det tröttsamt att föra denna debatt eftersom det ju inte är någonting nytt.
Jag anser det vara deprimerande att vi varje gång skall höra att " vi hoppas ", " vi kanske tror ", " vi förväntar oss ".
Nu är svaret från ministern här i dag, att man kanske i mitten av 1998 får den ratificerad, det vill säga tre år efter det att man enats om konventionen om bekämpning av bedrägerier.
För mig verkar det, ministern får ursäkta, återigen som en rad dåliga bortförklaringar från alla medlemmar av rådet, inklusive ert, men också från mitt land, som inte har gjort något för att ratificera konventionerna.
Det är ett uttryck för bristande respekt inför det som de själva varit med om att besluta.
Man kan självklart sitta runt bordet och enas, när man efteråt inte genomför texten i sin egen lagstiftning.
Jag menar att det vi upplever från medlemsländernas sida är ett hån inför de problem som vi slåss med.
Detta uppträdande är enligt min uppfattning en besvikelse, och det som vi för närvarande kan se är att man inte heller under den pågående regeringskonferensen på allvar kommer att ta något steg för att göra något på detta område.
Vi behöver få procedurerna ändrade.
Det kan väl vara så som ni, ministern, ju var inne på att parlamentet spelar en viktig roll, men vårt problem är att vi inte har någon beslutskompetens.
Om vi hade det skulle vi nog se till att det på allvar skulle göras en ordentlig insats för att bekämpa bedrägeriet.
Men det här är pinsamt, och jag vill till slut, herr ordförande, vädja till kollegorna i de nationella parlamenten om att de också skulle intressera sig något mera för ämnet och lägga press på sina egna regeringar.
