# ID: svediakorp-gov478899
# author: Kristoffersen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 347
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag måste säga, att jag fortfarande när jag reser runt upplever att det finns två Europa.
Det är ett institutionernas Europa, som består av kommissionen och ministerrådet, men också parlamentet, å ena sidan och så invånarnas Europa å den andra sidan.
Det upplever jag också här kort innan regeringskonferensen skall avslutas i Holland.
Alltså existerar fortfarande problemet om förståelsen av den allmänna opinionen.
Också det så kallade EU-språket är nu som tidigare en barriär för invånarna.
EU-språket är i mycket liten grad fängslande, och det är våldsamt präglat av alla möjliga bokstavsförkortningar.
Man har vissa stunder intrycket av att institutionerna befinner sig i några rymdskepp ovanför jordklotet, och så kommunicerar de med varandra på ett speciellt kodspråk.
Man kan mycket väl uppfatta det här nere på jorden, men man kan inte förstå vad det handlar om, för det vimlar av subsidiaritet, variabel geometri och kommittésystem och annat liknande.
Resultatet bli också att man finner det ointressant och ibland rent ut sagt tråkigt.
Det gör man också på redaktionerna runt om.
I detta sammanhang är det viktigt att speciellt peka på de nationella parlamentens roll, så att de nationella parlamenten helt enkelt upptäcker Europa.
De nationella parlamenten står trots allt närmare invånarna än Europaparlamentet, så det handlar också om att använda sig av de nationella parlamenten för att göra det hela mer närvarande för medborgarna.
Det är nödvändigt, vilket också kraftigt betonades här i dag.
Och allt detta säger jag med erkänna att det som vi betraktar som nationell inrikespolitik i väsentlig grad också blivit europeisk inrikespolitik, och i förlängningen av detta erkännande är det viktigt att få de nationella parlamenten involverade i ett europeiskt sammanhang, så att de inte bara hänger där som satellitstationer.
Därför ger jag mitt stöd till det nu föreliggande betänkandet, som är ett gott och praktiskt bidrag till en förstärkning av de nationella parlamentens roll också i förhållande till Europaparlamentet.
