# ID: svediakorp-gov478877
# author: Caccavale (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 226
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Låt också mig gratulera Spencer till en utmärkt rapport, men jag vill också samtidigt uttrycka min besvikelse över att detta parlament ännu en gång nöjer sig med att bara prata.
Vi säger än en gång att det skulle behövas en gemensam utrikespolitik, men vi gör ingenting konkret för att uppnå det målet.
Jag frågar mig - och er - om det, som Spencer mycket riktigt påpekar i sitt betänkande, fortfarande finns någon som när illusionen att de numera ålderssvaga nationalstaterna skall kunna spela en roll på en internationell scen som nu allt tydligare håller på att snabbt växa fram.
Jag frågar mig om Europa, som utan tvekan spelar en global huvudroll på det ekonomiska och kommersiella planet, inte helst skulle vilja fortsätta spela rollen av de femton politiska dvärgarna, som fortsätter att bråka om varje viktig utrikespolitisk fråga som dyker upp på den internationella scenen.
Ett tydligt exempel är det som hände i före detta Jugoslavien, men det finns fler exempel, som politiken gentemot Ryssland, Kina, som vi kommer att diskutera senare, eller när det gäller Medelhavspolitiken.
Gemensamma åtgärder och ställningstaganden kan räknas på ena handens fingrar.
Jag hoppas på ett klart och kraftfullt ställningstagande efter denna debatt genom ett tydligt ingripande från Europaparlamentet.
