# ID: svediakorp-gov478870
# author: André-Léonard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 237
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag vill gratulera Spencer för hans utmärkta arbete.
Tyvärr är slutresultatet av GUSP ganska nedslående och verkligheten dementerar inte detta faktum.
Spencer drar lärdomar av den europeiska maktlösheten, t.o.m.
Europas utplåning på den internationella diplomatiska scenen.
Krisen i före detta Jugoslavien har visat EU: s oförmåga att agera.
I dag kan man tyvärr konstatera detsamma inför den albanska situationen.
I brist på en verklig utrikes- och säkerhetspolitik kan Europa inte spela den roll som borde tillhöra den att bland annat återställa freden.
Hur kan det vara på annat sätt om GUSP skall förbli uttryck för medlemsstaterna på regeringsnivå.
Regeringskonferensen bör kunna avhjälpa detta genom att förstärka principen om politisk solidaritet och samtidigt göra det möjligt för medlemsstaterna att inte delta aktivt i vissa gemensamma åtgärder.
Rådet har hittills alltför lite utnyttjat möjligheter till åtgärder och gemensamma ståndpunkter och har visat en klar tröghet.
Jag beklagar gemenskapens svaga diplomatiska insatser i fallen Cypern och Turkiet till exempel.
Jag beklagar vår paralysering avseende Algeriet.
Vår avsaknad på gemensam politik vad gäller Afrika är dramatisk och jag fruktar mycket det som avtecknar sig mot horisonten i centrala Afrika.
Sedan misslyckandet med europeiska försvarsgemenskapen 1954 verkar det för första gången, fru ordförande, som om grundvillkoren för att skapa en europeisk säkerhetspolitik finns i dag.
Låt oss inte missa den chansen.
