# ID: svediakorp-gov478867
# author: Wiersma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 447
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, för min grupp vill jag tacka föredragande, herr Spencer, för hans betänkande.
Jag tycker att han i det betänkandet och i den tillhörande resolutionen har tagit fram de rätta punkterna.
Tack också till minister Van Mierlo för hans allsidiga apologi om GUSP under år 1996.
Det tyckte jag var bra alltihop.
Samtidigt konstaterade jag också att det här i detta hus i dag handlar om en pliktskyldig debatt i efterhand för vilken slutsatserna tyvärr redan står fast.
Det går inte bra med GUSP och Europaparlamentet skulle vara mer betjänt av inflytande under utvecklingen på området för GUSP än av denna sortens debatter i efterhand.
Vikten av den gemensamma utrikespolitiken betvivlas inte i detta hus.
I dag får vi bara värdera.
Medlemmar i min grupp kommer att gå in på olika delar av politiken.
Det måste sägas att unionen under 1996 inte uppfyllde förväntningarna på området utrikespolitik.
På ett antal områden uppnåddes visserligen framgång och det gällde då också oftast områden som verkligen hamnar under första pelaren, jag tänker på humanitär hjälp och intensifieringen av förbindelserna med Mellan- och Östeuropa och det tidigare Sovjetunionen.
I många andra situationer saknades EU eller var EU inte i stånd att lämna ett avgörande bidrag till lösningen av konflikter och spända situationer.
En gemensam politik om mänskliga rättigheter var det i många situationer inte tal om och särskilt de stora medlemsstaterna höll i ett antal viktiga situationer fast vid sitt eget uppträdande, vid sina egna orienteringar.
Och också, det har redan sagts, Förenade Staterna hoppade ett antal gånger in i situationer som vi egentligen skulle ha löst själva.
Och det är synd, för den Europeiska unionen är en viktig faktor, är också en viktig sponsor av många internationella aktiviteter och det kommer för lite tillbaka, är för lite synlig också för medborgarna.
Jag tänker till exempel på den Europeiska unionens roll i FN.
På säkerhetsområde måste vi avvakta vad Amsterdam kommer att ge, inte heller där tycker jag att bilden när det gäller den Europeiska unionen är optimistisk, vad vi ser är egentligen framför allt att NATO de senaste åren tycks göra det mycket bra på bekostnad av utvecklingen av den Europeiska unionens roll.
Betänkandet Spencer uttalar sig tydligt om vad som måste förändras.
Vi stöder det.
Det måste skapas bättre institutionella villkor för unionens utrikespolitik, särskilt inom området konfliktförebyggande.
Men det spelar bara en roll och kommer endast att fungera om också medlemsstaterna själva blir något mer ambitiösa när det handlar om samarbete på utrikesområdet.
