# ID: svediakorp-gov478860
# author: Voggenhuber (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 263
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Amsterdamfördraget innebär inget steg i riktning mot en europeisk demokrati.
Tvärtom medför revideringen av Maastrichtfördraget en ökning av de mellanstatliga åtgärderna utan adekvat parlamentarisk och rättslig kontroll.
Därigenom följs principen om statsmaktens fördelning ad absurdum.
Utan medbestämmande blir den annars önskvärda utvidgningen av majoritetsbesluten i rådet till en brandfara.
Fördraget inför varken insyn i lagstiftningen eller förser EP med medbestämmande- och kontrollrapporter med avseende på integrationens kärnfrågor, t ex valutaunionen.
Det nya fördraget åstadkommer ingen jämvikt mellan unionens politiska och ekonomiska integration.
Trots bedyranden, att vara förpliktad till en hållbar utveckling, sitter EU fast i den oinskränkta konkurrensens logik.
Maastricht II garanterar inte, att länder kan bibehålla eller införa högre miljönormer.
Införandet av ekoskatter nämns inte i fördragsförslaget.
Sysselsättningskapitlet utgör ett ordrikt intet.
Ingenstans talas om målet med full sysselsättning.
I Amsterdamfördraget finns inga finansiella och institutionella instrument för genomförandet av en aktiv sysselsättningspolitik på EU-nivå.
Det talas om samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik men dessa har för länge sedan förlorat det budgetmässiga utrymmet för sysselsättningsoffensiver p g a den trånga korsett som konvergenskriterierna utgör.
Så som fördraget för närvarande är utformat, så undergräver det demokrati och medborgerliga rättigheter, de egentliga grundstenarna för enandet av Europa.
Nu åligger det EP och de nationella parlamenten att bilda en allians för en europeisk demokrati och arbeta för ett senareläggande av regeringskonferensen.
Ty på det sätt som fördraget är utformat idag, är det inte acceptabelt.
Resultatet borde vara viktigare än att tidsschemat följs.
