# ID: svediakorp-gov478796
# author: Brok (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 689
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Europeiska unionens handlingskraft och därmed dess förmåga till utvidgning utgjorde en av de väsentliga uppgifterna för denna regeringskonferens och det nederländska ordförandeskapet har - i likhet med sina föregångare - försökt att göra allt möjligt för att komma framåt inom dessa områden!
Dessvärre är emellertid misstroendet mellan våra medlemsregeringar så stort, att det nu bara skett begränsade framsteg och jag skulle vilja tacka ordförande Santer för att han hänvisade till artikel 113.
Om vi inom tjänstesektorn - och detta utgör bara ett exempel för många andra sektorer - när det gäller copyright och direktinvesteringar har med ett protokoll med tre sidor undantag, vänder vi i slutänden artikelns reformering till dess motsats.
Jag kan bara uppmuntra det nederländska ordförandeskapet till att mot bakgrund av detta exempel göra uppenbart, att man i Amsterdam ändå åstadkommer ett genombrott, så att vi inte hamnar i status quo minus, d v s att regeringar försvarar positioner, vilka vid nyktert betraktande strider mot deras egna intressen, exempelvis när det gäller förhandlingar inom världshandelsorganisationsrundan.
Detsamma gäller för rätts- och inrikespolitiken.
Jag anser det vara ett trängande behov, att de av det nederländska ordförandeskapet föreslagna sektorerna, som ska överföras från tredje till första pelaren, verkligen också kommer dit, för att skapa handlingskraft.
Denna handlingskraft måste betonas genom att det kommer till en automatisk övergång från enhällighet till majoritetsbeslut, för att innebära ett verkligt framsteg.
Jag är trött på att höra statsmän säga, att Europa ska kämpa mot den internationella brottsligheten, när de sedan förvägrar Europa hjälpmedlen på det sätt som skett!
Detta går enbart via denna automatik, som måste finnas inbyggd i den första pelaren.
Att också parlamentets rättigheter är förbundna med detta behöver jag här bara nämna i förbigående.
Detsamma gäller för utrikes- och säkerhetspolitiken.
Där har man funnit en underbar konstruktion - jag är inte säker på, huruvida den kommer att leda till större handlingskraft i praktiken men jag är säker på, att detta kommer att prövas.
Vad gäller den andra punkten handlade det om mera demokrati och om att föra Europa närmare medborgarna.
Jag tror, herr rådsordförande, att ni härdar ut med stöd av detta parlament och att ni kommer att uppnå framsteg inom medbestämmandets område.
Jag hoppas, att vi kommande onsdag kommer att kunna tacka dig för att det blir så.
Där finns en del förbättringar att utföra i efterhand, exempelvis med avseende på antidiskrimineringsklausulen och inom vissa andra sektorer.
Kanske inträffar ett ögonblick av storsinthet på måndag eller tisdag, så att man kanske kan bättra på det ena eller det andra inom dessa områden.
Då skulle också parlamentets rätt att företa fördragsändringar, som min kollega Schäfer just nämnt, kunna tas med.
Jag anser, att Europaparlamentet med mycken påtryckning under de gångna åren uppnått en del vad gäller den tredje punkten, nämligen att vi kommit till en bättre social jämvikt.
Sysselsättnings- och socialprotokollet integreras.
Jag hoppas, att vi också inom detta område kommer fram till bättre beslutsmekanismer och får vara med om mera samarbete än som tidigare varit fallet, t ex med medbestämmandeförfarande, om den hittillsvarande strategin kan upprätthållas.
Min uppfattning är, att vi behöver ett sysselsättningskapitel, där det kommer till en verklig samordning av de nationella sysselsättningspolitikerna.
Vi behöver inga nya europeiska ansvarsområden utan istället samordning, eftersom olika eller till och med motstridiga sysselsättningspolitiker ömsesidigt tar ut varandra till följd av vårt gemensamma beroende av den inre marknaden.
Detta ligger i allas intresse.
Då beror det inte heller på de nya ekonomiska programmen, vilka överhuvudtaget inte är viktiga i sammanhanget, eftersom vi lika gärna kan utnyttja strukturfonderna.
Viktigt är att få igång mekanismerna och sysselsättningen.
Det utgör startpunkten.
Sysselsättning är en makroekonomisk målsättning bland andra.
På detta sätt kan vi också bemästra de problem, som har samband med ...
(Ordföranden kopplade bort talaren.)
