# ID: svediakorp-gov478718
# author: Martinez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 671
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, vi har Baldarellis utmärkta betänkande om durumvete, det lika utmärkta betänkandet av Funk - i huvudsak är vi överens.
Vad beträffar Sturdy utgör han ett problem, eftersom han är engelsman, en sympatisk engelsman, vilket inte är vanligt, en varm och mänsklig engelsman.
Olyckligtvis tillhör Sturdys bondefientliga ställningstaganden en jordens anglosaxiska åderlåtare, en åderlåtare som verkligen tömmer ådror på blod.
Rent tekniskt föreslår han, liksom alltid den stora massan, de sexton förordningarna om vin, om griskött, om lin etc., en politik centrerad kring fastställande av priser, minskning av ersättningsstöd till storskalig odling, nämligen mindre än 7 % för spannmål, 4 % för oljeväxter, 26 % för bidrag till att lägga i träda samt lika många förslag till hur spannmålsproducenterna skall förmås att tåla följderna av de misstag som begåtts av de brittiska industriägarna.
Sturdy har försökt att återta minskningen av de månatliga höjningarna, men eftersom så alltid är fallet i detta spel mellan elände och stränghet, har han stött på fler bokföringsexperter än denne, jag talar om MacSharry, som förkastat allt.
I själva verket döljer denna något eländestyngda tekniska åtgärd väsentliga politiska ställningstaganden och jag skulle till och med vilja säga filosofiska ställningstaganden.
Först och främst underkastar man sig Maastrichtfördragets stränghet, dess resonemang - man får inte överskrida taket på 41 miljarder ecu - och dess priser.
Emellertid förklarade Cunha för oss under det senaste året att det fanns budgetreserver på 5 %.
Vidare förbereder man Europas utvidgning mot Öst- och Centraleuropa, varför man är tvungen att göra besparingar.
Man offrar jordbruksbudgeten, jordbrukspolitiken till förmån för strukturfonderna.
När det gäller regionalpolitiken hänvisar man till den europeiska konferensen om landsbygdens utveckling i november.
Man förbereder också Delors III- eller Santer I-paketet, vilket innebär att man inför 1999 inom den fleråriga budgetplaneringen årligen skär ned på jordbrukskrediterna.
Men framför allt förbereder prispaketet paketavtalet för år 2000, i de kommersiella förhandlingarna med Förenta staterna och inom ramen för Genèvekonventionen.
Gamla ledamöter minns att MacSharry förklarade för oss att lagren var alltför omfattande, att de var alltför dyra, att spannmålsproducenterna blev rika och att man följaktligen borde lägga om den gemensamma jordbrukspolitiken.
I dag förklarar man för oss att lagren kommer att vara omfattande, att de är dyra, att spannmålsproducenterna blir allt rikare och Sturdy till att säga att vi måste reformera reformen.
Detta betyder att alla de åtgärder som vidtogs 1990 till 1992 tjänade som en förberedelse för Blair House och att alla aktuella åtgärder - inklusive Sturdy, om jag vågar säga så - tjänar som en förberedelse för förhandlingarna år 2000, då sexårsfreden kommer att vara till ända.
Och man börjar med att ge efter för Förenta staterna till och med innan de begär det.
Sturdy, som är intelligent och mycket finkänslig, försöker maskera problemet.
" Ja, men för jordbrukarnas trygghet behövs det en flerårig programplan som sträcker sig över fem år ", säger han.
Sturdy har glömt att redan Josef förklarade för Farao att det fanns klimatbetingade växlingar och att det faktiskt är mycket underligt att fastställa priser för fem år.
Ni vet, Sturdy, att jag tycker mycket om er, men i själva verket skiljer vi oss åt på ett filosofiskt plan.
Det finns den anglosaxiska modellen, med den framgång som vi känner till: 160 000 slaktade nötdjur.
Denna anglosaxiska modell är den osynliga handens modell, men i själva verket är det kapitalismens synliga hand.
Sedan finns modellen med jordbruket som familjeföretag, företaget i jämvikt, det mänskliga företaget, som inte är av Adam Smiths snitt.
Det var denna meningsskiljaktighet som skilde Keynes från Adam Smith och Cambridge från Oxford.
Det är hela denna motsättning som skiljer oss åt, Sturdy.
