# ID: svediakorp-gov478715
# author: Graefe zu Baringdorf (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 642
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr kommissionär, jag tror, att det inte är budgetproblem, som påverkar dig.
Så var det för ett halvår sedan men argumenten har förändrats.
Men även om det vore budgetproblem finns det ju också andra möjligheter att göra inbesparingar.
Jag har redan i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling påpekat, att en linjär nedskärning är föga fantasifull.
Den är inte heller varken ekologisk eller social.
Du säger ständigt i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, att du vill ge bidragen en ekologisk och social utformning.
Varför börjar du då inte med det i samband med detta förslag när det då rör sig om nedskärning och inbesparing?
Idag har du ändå avslöjat en alldeles speciell logik när du säger: " Eftersom vi minskat linet, måste vi minska hampan, annars kommer den i överläge och oljeväxterna får en fördel, eftersom vi skär ned på spannmålen. "
Vad som döljer sig bakom detta, är ju att du alltid betraktar prissänkning som det självklara rättesnöret.
Till Funk måste jag naturligtvis säga, att vi som politisk grupp stöder ditt betänkande.
Det är bara det, att du inte gör det enkelt för oss.
Vi har ju försökt, att genom ett ändringsförslag - det har åter lagts fram och jag avvaktar med spänning hur din grupp kommer att bedöma och rösta om det - bringa detta ärende på fall men med den inriktningen, att vi kommer fram till en reform av kompensationsbetalningarna, som tar hänsyn till socialekologiska kriterier, där det finns en reducering, d v s en fallande tariff och en starkare inriktning mot ekologiska odlingsmetoder.
Detta har ni alltid utan vidare avspisat i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
Likadana ändringsförslag kom från Europeiska socialdemokratiska partiets grupp.
Där gör ni det svårt för oss.
Som grupp - inte du personligen, du måste ju representera den - är ni precis lika styvnackade som kommissionen, som säger " nedskärning " och ni säger " nej "!
Men däremellan måste det ju finna möjligheter, åtminstone för framtiden.
Detsamma gäller markuttaget.
Herr kommissionär, det finns ett ändringsförslag, som du inte tog upp, nämligen att nästa år tillåta, att de uttagsarealer, som odlas med klöver, också får utnyttjas.
Som du vet, antog Europaparlamentet med majoritet detta förslag redan förra året, vilket dock inte måste leda till att kommissionen rättar sig efter det, dock skulle jag välkomna, om du ville ägna dig åt detta problem.
Även i detta fall ser jag med spänning fram emot hur er grupp kommer att rösta om vårt aktuella förslag.
Kanske skulle detta kunna utgöra underlag för hur vi i vår grupp ska förhålla oss vid omröstningen.
Om socialisterna röstar mot behöver ni oss, för att vi ska få majoritet för denna punkt.
Det vore kanske en möjlighet att åstadkomma en sammanjämkning.
Totalt sett, herr kommissionär, tror jag dock att vi står på tröskeln till reformen - det har du klargjort idag - och då måste redan inriktningarna vara tydliga.
Jag anser, att vi måste göra klart, att vi vill gå från en världsmarknadsorientering i riktning mot en orientering mot den inre marknaden.
Vi måste göra klart, att vi inte beviljar kompensationsbetalningar för alla arealer.
Vi måste göra klart, att vi inte längre önskar några exportsubventioner och vi måste göra klart, att det som utgjorde kringåtgärder nu utgör tyngdpunkt för landsbygdens utveckling, varvid vi naturligtvis behöver pengar.
Allt detta förstår jag, dock får det inte bli någon kalhuggning inom de andra sektorerna, bara för att vi ska kunna finansiera detta.
