# ID: svediakorp-gov478704
# author: Funk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 798
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr rådsordförande, kommissionär Fischler, bästa kollegor!
Mitt betänkande behandlar senareläggningen av förskottsbetalningarna för oljeväxter och nedskärningen av hektarbidragen inom jordbruket.
Låt mig ge följande kommentarer: MacSharrys jordbruksreform syftade till att åstadkomma en helomvändning inom jordbrukspolitiken.
Här rörde det sig om avveckling av överskott och en anpassning till GATT-överenskommelsen med en radikal prissänkning vad gäller spannmål, oljeväxter och proteingrödor.
Samtidigt infördes djurbidrag för hondjur och nötboskap av hankön och interventionspriserna sänktes kraftigt.
Det är mot denna bakgrund som de ytrelaterade kompensationsbetalningarna uppkommit.
Det var alltså ingen slump, att i Frankrike och i vissa andra områden inom Europeiska unionen de regioner, som uppvisade de högsta avkastningarna, också fick de högsta kompensationsbetalningarna, denna gång dock inte baserade på ett beslut i Europaparlamentet - det skulle jag här helt klart vilja konstatera.
Detta utgjorde emellertid lockbetet, för att få bönderna och deras organisationer att acceptera denna jordbruksreform.
Kompensationsbetalningarna har kommissionär Fischler också vid ett flertal tillfällen utlovat fram till 1999.
I det aktuella förslaget har nu linjära nedskärningar lagts in.
Som motivering anfördes först och främst BSE-krisen och därefter den stora spannmålsskörden.
Dessa argument har under mellantiden krossats, eftersom jordbruksbudgeten -97 räcker till, för att klara av de ekonomiska åtagandena i enlighet med föreskrifter och tidplan.
En linjär nedskärning av bidragen är fantasilöst och mestadels orättvist - detta står fast.
Ingen hänsyn tas här till de naturliga lokaliseringsförutsättningarna och till lantbrukarnas avkastningsmöjligheter, liksom också den ogynnsamma inkomstutvecklingen vid vissa storlekar på lantbruken lämnades helt obeaktad.
Den unge lantbrukare, som just investerat i en blandad drift med boskapsuppfödning och jordbruk, står i nuläget med ryggen mot väggen.
Unga lantbrukare kan bara fortsätta att utveckla sig med hjälp av arrendet, vars åtaganden som regel baseras på dessa fast utlovade hektarbidrag fram till 1999.
Kommissionär Fischler, i kommissionen har du säkerligen tillgång till framstående fackfolk.
Om dessa mera i detalj tagit itu med de skiftande problemen för bönderna i de europeiska regionerna skulle vi säkerligen aldrig fått detta förslag enligt vattenkanneprincipen.
Det är fullständigt obalanserat och kommer automatiskt att medföra förlorat förtroende hos bönderna.
Den av kommissionen krävda grundläggande reformeringen av spannmålsmarknadens finansiering avvisar jag bestämt.
Jag kommer själv från en tysk delstat, där lantbruken - i genomsnitt 20 kor - är väsentligt mindre än i många andra regioner inom Europeiska unionen.
Normalfallet är lantbruk mellan 20 och 50 ha.
Jag ber rådets ordförande, att nu också uppmärksamma detta.
Jag har idag fått ta del av siffrorna från min delstatsregering.
Hos oss får 49.143 lantbruk kompensationsbetalningar och det i genomsnitt DEM 8.595 per år.
För detta belopp skulle inte en enda kommissionstjänsteman arbeta ens en månad.
Bäste kommissionär, dessa bondefamiljer måste kämpa hårt.
För dem vore det som ett slag i ansiktet, om du i deras fall talar om överkompensation.
En nedskärning av kompensationen skadar i synnerhet de blandade lantbruken.
De särskilt nödlidande foderväxtjordbruken får inte ut ett dugg, om vi skär ned de ytrelaterade bidragen inom åkerbruket.
Detta är den avgörande svaga punkten i kommissionens förslag.
Om där verkligen förekommer en överkompensation, då måste denna fastställas objektivt med ledning av de priser, som lantbrukaren får på sin marknad och i sin valuta.
Länder, som gynnats av ständiga valutanedskrivngar, uppnår höga priser för de marknadsreglerade produkterna.
Därför är det nödvändigt att lägga fram ett modifierat förslag till utformning av kompensationsbetalningarna.
Också budgetutskottet stödjer vårt förslag, att inte senarelägga förskottsbetalningarna för oljeväxter, eftersom budgetmedlen finns tillgängliga.
Vi ligger inom ramarna för jordbrukssektorn.
Herr ordförande, jag anhåller om, att få tala färdigt.
Vi har ålagts att tala här i kväll.
Normalt skulle jag ha talat här kl 15.00 i eftermiddags.
Min föregångare talade i åtta minuter.
Jag är också föredragande.
Jag tycker, att jag också skulle kunna få några meningar till.
Vill du ha godheten, att låta mig tala färdigt, vilket är nödvändigt.
Rådets ordförande har åkt hit, för att lyssna till mina utläggningar.
Det hoppas jag åtminstone!
För att förebygga en felaktig utveckling, är det absolut nödvändigt, att så snart det går framlägga förslag för tiden efter 1999, ty trovärdigheten för de politiska besluten och förtroendet för ett gemensamt Europa står på spel.
Jag ber därför enträget kommissionen att ta tillbaka sitt förslag om senareläggning av förskottsbetalningar för oljeväxter samt att till fullo betala ut de ytrelaterade bidragen för åren 1998 och 1999 på det sätt som avses i jordbruksreformen.
