# ID: svediakorp-gov478640
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 229
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr parlamentsledamot!
Om jag får börja med er andra fråga, vill jag tydligt påpeka för er att dessa övergrepp i synnerhet ägt rum innan den nya ordningen för frukt- och grönsaksmarknaden trätt i kraft, alltså enligt den gamla ordningen.
Av den anledningen ser jag ingenting som pekar på att dessa övergrepp skulle kunna sammanhänga med den nya marknadsordningen.
Tvärtom förväntar jag mig att just den nya ordningen för grönsaksmarknaden likaså leder till en ny utveckling genom att vi förstärkt gynnar producentförbunden.
Till er första fråga om kommissionens möjligheter att ingripa direkt på platsen måste jag tyvärr säga att vi inte har någon egen polisstyrka inom kommissionen eller några liknande inrättningar, och jag utgår från att inte heller regeringskonferensen i Amsterdam nästa vecka kommer att inrätta någon sådan kommissionspolis.
På så sätt är vi alltid - tyvärr måste jag säga - hänvisade till medlemsstaternas polisoch ordningsväsen.
Vi har tyvärr också bara den möjligheten att vända oss till medlemsstaten och att se till att den sköter sin uppgift.
Om den inte gör det, återstår för oss som - om ni så vill - vårt skarpaste vapen att gå till EG-domstolen.
Detta vårt skarpaste vapen har vi satt in, och nu pågår ett förfarande vid domstolen.
Utöver detta finns det inte heller i fördraget några ytterligare möjligheter.
