# ID: svediakorp-gov478600
# author: Papoutsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,031
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar ledamöter, Europeiska kommissionen delar parlamentsledamöternas åsikter beträffande den ekonomiska och sociala betydelsen av turismen, och särskilt de möjligheter som turismen erbjuder för en ökad sysselsättning i Europa.
Vårt närmande framgår även av det allmänna målet i förslaget från kommissionen om det första fleråriga programmet för europeisk turism, Philoxenia-programmet.
Liksom också Europaparlamentet har lagt märke till bidrar turismen särskilt till skapandet av nya arbetstillfällen och naturligtvis bidrar den till att ge impulser till sysselsättningen särskilt till de mest känsliga delarna av samhället, till kvinnorna och ungdomarna.
Den bidrar också, på ett snarare avgörande sätt, till stödet till den ekonomiska och sociala sammanhållningen, liksom även till utvecklingen av avlägsna regioner och öregioner.
Philoxenia-programmet var ett ambitiöst program, beträffande målen, men även ytterst viktigt för skapandet av en rättslig grund som, på europeisk nivå, skulle tillåta en utveckling av politiska riktlinjer vilka skulle kunna ha varit till stöd för den nationella politiken.
Inte i något fall ville vi täcka det nationella ansvaret och inte i något fall ville vi kränka subsidiaritetsprincipen.
Snarare tvärtom, från första stund då programmet presenterades och här inför parlamentet och vid varje tillfälle inför rådet, har jag klargjort att Europeiska kommissionens intention var att fullständigt respektera subsidiaritetsprincipen.
Således är den grundläggande inriktningen för programmet att gemenskapsåtgärderna måste förbättra kvaliteten på och konkurrenskraften för den europeiska turismen.
De måste också syfta till en tillfredsställelse av turistens behov, till en rationell användning av naturliga och kulturella resurser, samt av turismens infrastrukturer, och på detta sätt bidra till en balans och en hållbar utveckling för turismen.
Kommissionen tror således att dessa grundläggande mål för programmet utgör en harmonisk ram med konkreta inriktningar.
Liksom jag fick tillfälle att betona i parlamentet, under debatten, och inom ramarna för utskottet för transport och turism då vi hade tillfälle att diskutera Sarlis betänkande, är detta program resultatet av en mycket svår och stor debatt inom ramen för Europeiska kommissionen mellan Generaldirektoraten och Europeiska kommissionens " kollegium ".
Och detta på grund av att det finns olika åsikter angående det sätt på vilket vi bör närma oss frågorna på detta kritiska område, på europeisk nivå.
Idag är problemet svårigheten att inom ramen för rådet erhålla en överenskommelse som avser det existerande programmet.
Kommissionen anser att presentationen av ett reviderat förslag, såsom det har föreslagits från vissa sidor, inte medför ett mer troligt godkännande av förslaget från rådets sida.
Tvärtom, enligt vår åsikt, skulle det skapa ytterligare hinder och det skulle framkalla en större försening i beslutsfattandet.
Jag döljer inte heller för er att vissa medlemsstater önskar minska de existerande målen för programmet som jag just refererade till.
Den verkliga orsaken till förseningen är att i en medlemsstat finns en rädsla och en stor oro för att subsidiaritetsprincipen berörs.
Och ju mer man diskuterar med de medlemsstater som har uttryckt vissa reservationer, desto oftare konstaterar man att det existerar många missförstånd inom förfarandet för dessa diskussioner.
Det verkar som om man inte har ägnat tillräcklig tid åt att studera programmet och åt att förklara de verkliga inriktningarna och målen för programmet för dem som i verkligheten med lätthet kan fatta de konkreta besluten.
Och vid detta tillfälle, herr ordförande, skulle jag vilja rikta en uppmaning till ledamöterna i parlamentet att även de, på sina egna områden, i sina egna stater, inom sina egna ansvarsområden, skall ta initiativ för att förklara för de lokala och regionala myndigheterna vilket målet är med detta program, vilka möjligheterna är, vilken räckvidd det har och att förklara att subsidiaritetsprincipen inte berörs av detta program.
Just i förra veckan fick jag tillfälle att diskutera med ministern i det holländska ordförandeskapet, ordföranden i ministerrådet, angående ansvaret för frågorna som avser turism, jag fick tillfälle att ha en bred diskussion runt detaljerna i detta projekt, vi diskuterade alternativa förslag, vi diskuterade alternativa närmanden som skulle kunna accepteras av rådet och jag konstaterade, att fortfarande i sista ögonblicket har inte alla sidor, alla medlemsstater, alla representanter inom ramen för Coreper förstått vissa konkreta påpekanden som parlamentet har gjort och som Europeiska kommissionen har noterat och det var förslag som skulle ha kunnat accepteras av alla medlemsstater.
På grund av detta upprepar jag min uppmaning till parlamentet att bidra i denna riktning, att vi fördjupar den politiska diskussionen, att vi på en politisk nivå närmar oss ministrarna, alla de som är ansvariga i medlemsstaterna för att detta förslag skall accepteras, så att vi kan finna en lösning inom den närmaste framtiden.
Fram till nu uppmuntrade vi alla ordförandeskap, dvs. ordförandeskapet under varje halvår, att lägga fram konkreta initiativ, genom att motivera dem till att anhålla hos Coreper och fortsättningsvis att anförtro åt Coreper att gå vidare i arbetena beträffande diskussionen om konkreta program.
Vi har utnyttjat alla tillfällen som har presenterats för oss under det senaste året för att förklara vår inställning för medlemsstaterna, för alla aktörer, sociala och politiska, samt inom ramarna för viktiga diskussioner som har organiserats av industrin och andra regionala och lokala myndigheter.
Vi har uttömt möjligheterna för Europeiska kommissionens deltagande och vi har uttömt alla argument som vi hade till vårt förfogande, lyckligtvis med hjälp från många av er som jag ser i salen här idag och som jag ännu en gång vill tacka för den hjälp ni gav.
Tyvärr kvarstår detta program fortfarande idag inom ramarna för rådet utan att det har varit möjligt att fatta ett beslut.
Vi hoppas att vi under Luxemburgs ordförandeskap kommer att få en utveckling beträffande denna fråga, eftersom ordförandeskapet redan har sökt Europeiska kommissionens insats för att organisera en stor konferens inom ramarna för Luxemburgs ordförandeskap, som skall sammanlänka turism och skapandet av sysselsättningstillfällen.
Jag tror att detta är en mycket viktig fråga, jag tror att vi kommer att arbeta i denna riktning med er hjälp och jag tror att vi kommer att få resultat under månaderna som kommer.
Nu beträffande samordningen av aktiviteterna inom ramarna för Europeiska kommissionen, som ni känner till med många av era beslut, så har parlamentet och även revisionsrätten rekommenderat Europeiska kommissionen att anförtro generaldirektorat XXIII samordningen av aktiviteterna som accepteras inom ramarna för Europeiska kommissionen, så att det skall finnas en insyn, en riktig användning av budgeten, målsättningar, prioriteringar och en konkret politik på turistområdet.
Och detta gör vi, detta har vi förverkligat under den senaste perioden.
Den nye generaldirektören för generaldirektorat XXIII har redan tagit initiativ, under de senaste månaderna har redan sex samordningsmöten genomförts, i vilka deltar de ansvariga generaldirektörerna för annan politik, som emellertid engagerar sig i frågor som avser turismen, och vi försöker att samordna all annan politik i åtgärder som avser turismen, framför allt initiativ som tas genom strukturfonderna, allmänna åtgärder för sysselsättningen, för utbildning, för företagen, liksom också naturligtvis den politik som inleds inom ramen för den inre marknaden.
Denna grupp för turismen sammanträder framledes vid uppgjorda tillfällen, samtidigt som det diskuteras prioriteringar för 1997 med representanter för industrin och för medlemsstaterna.
Jag tror liksom ni att en effektiv samordning av gemenskapsåtgärder som avser turismen i praktiken är nödvändig.
På grund av detta var den grundläggandet målsättningen också i Philoxenia-programmet att det skall finnas en sammanhållning och en komplementaritet mellan programmets verksamheter och andra gemenskapsprogram och initiativ som påverkar turismen.
Nu beträffande de institutionella aspekterna så är det tydliga stödet från Europaparlamentet särskilt viktigt för integrationen av speciella förordningar angående turismen i det nya fördraget.
Liksom det sades i Europeiska kommissionens rapport till rådet den 3 april 1996 påminner denna om att den inte försöker erhålla något nytt ansvar inom området för turismen, eller på något annat område, och att den anser att det tillhör regeringskonferensen att uttala sig beträffande denna fråga.
Och jag vill vara tydlig på denna punkt eftersom Sarlis hade vänligheten att ställa just denna fråga.
Europeiska kommissionen har skyldigheten att utifrån det första protokollet, utifrån den första bilagan i Maastrichtfördraget, vid öppnandet av diskussionerna om regeringskonferensen presentera en rapport angående om och hur mycket de tre politiska frågorna - turism, energi och medborgarskydd - som kvarstår utanför Maastrichtfördraget skall diskuteras inom ramarna för revideringen av fördraget inom regeringskonferensen och detta gjorde Europeiska kommissionen.
I denna fas ville inte kommissionen, och vill fortfarande inte - och jag tror att den gjorde rätt i detta - söka efter nya ansvarsområden.
Den försökte emellertid att förklara, och detta gjorde den med sin rapport, att det är nödvändigt att ta vissa initiativ, att skapa en rättslig grund som skulle kunna täcka området för turismen, eftersom turismen faktiskt är den största industrin på europeisk nivå och den utgör ett utrymme som erbjuder ett viktigt antal nya sysselsättningstillfällen.
Europeiska kommissionen refererar i sin rapport till att frånvaron av speciella rättsliga grunder inte hindrade gemenskapen från att åta sig och konkretisera vissa åtgärder med avseende på turismen fram till idag.
De åtgärder som godkändes stödde sig emellertid antingen på förordningar gällande andra politiska områden eller på artikel 235 i fördraget.
Samtidigt konstaterade vi dock och kommissionen konstaterar i sin rapport, till vilken jag refererar, att utnyttjandet av artikel 235 i fördraget riskerar att visa sig mycket svårt eller snarare svagt i en utvidgad gemenskap i vilken principen för enhällighet i beslutsfattandet kommer att bevaras.
Hur kan vi på ett klarare sätt uttrycka oss idag när vi just på detta indirekta sätt försöker gå vidare med antagandet av ett speciellt kapitel i fördraget för att täcka politiken som avser turismen.
Vi sökte aldrig en utformning av en gemensam politik angående turismen motsvarande den gemensamma jordbrukspolitiken.
Från första början ansåg vi och klargjorde vi att subsidiaritetsprincipen måste respekteras.
På europeisk nivå måste dock vissa gemensamma aktioner äga rum till nytta för den europeiska turismen i allmänhet.
Europeiska kommissionen betonar också i sin rapport betydelsen av turismen och konstaterar att fortsättningen och sammanhållningen i gemenskapsverksamheten på detta område kommer att försvåras med introduktionen av konkreta förordningar i fördraget.
Förordningar som enligt vår åsikt måste garantera ett nära förbundet och samordnat närmande, och garantera en större insyn och effektivitet i åtgärderna angående turismen.
Vad kan vi göra även om det är sent?
Vi kan fortsätta påtryckningarna för att det skall finnas en debatt så att de stora problem som kvarstår kan lösas och eftersom det fortfarande finns en del begränsningar i debatten beträffande den nya politiken.
Jag är emellertid rädd, utifrån de reaktioner som har framkommit, att det blir mycket svårt och detta på grund av att endast en medlemsstat officiellt har lagt fram ett konkret förslag till Europeiska unionen och att de övriga staterna samtidigt inte har visat sig ha någon brådska att i sin tur ta initiativ till att diskutera de förslag som har lagts fram.
Slutligen vill jag, herr ordförande, tacka Wijsenbeek för hans goda ord och försäkra honom om att generaldirektorat XXIII nu i praktiken spelar en väsentlig roll för att ta igen den tid som har förlorats tidigare och för att lyckas med att låta gemenskapsresurserna komma till sin rätt på ett mer rationellt sätt, även om det handlar om små resurser som disponeras.
Och detta gör vi med er hjälp och med en konkret summa av 4 miljoner ECU i budgeten för 1997.
Oberoende av om Philoxenia-programmet godkänns eller inte riktar generaldirektorat XXIII in sig på att ta dessa summor i bruk till nytta för turismen i Europa i allmänhet, och främjar vissa verksamheter som kommer att bidra till sysselsättningen, till informationen, till tillgången, till informationssamhället och eventuellt till statistiken.
