# ID: svediakorp-gov478502
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,092
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande.
En av ledamöterna har funnit sambandet en aning långsökt mellan skattefrågorna och de frågor som rör valutaunionen i den här debatten.
Jag måste å min sida säga att jag tycker att denna samexistens är högst intressant.
Den gemensamma valutan är slutpunkten för den ekonomiska och monetära unionen, den ekonomiska unionen har som en av sina viktigaste förutsättningar en väl fungerande marknad, och en väl fungerande inre marknad kräver en lämplig samordning av skattesystemen.
Jag tänker i fortsättningen helt kort uppehålla mig vid de frågor som rör skatterna, frågor som på ett mycket intelligent sätt har fördjupats i Fourçans och Randzio-Plaths betänkanden, som jag båda tackar för deras betydelsefulla insatser.
Låt mig inleda med en politisk fråga.
Vi befinner oss i en fas där medlemsstaterna är hårt knutna till idén om självständighet i skattehänseende och där de till stor del ändå förlorar sin självständighet i skattefrågor till fördel för marknaderna, på grund av rörligheten.
Ett av de senaste numren av The Economist hade som rubrik på omslaget " The disappearing taxpayer ", fenomenet rörlighet som rycker undan skatteunderlaget.
Som Giansily och De Rose har påpekat så är subsidiariteten av grundläggande betydelse och även den nationella suveräniteten.
Men kommissionen anser ändå att det vore önskvärt med en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet, åtminstone vad gäller vissa skattefrågor.
Även om detta inte skulle inträffa, så måste vi ändå anstränga oss för att öka harmoniseringen på skatteområdet.
Mycket står på spel i politiskt hänseende: utan en harmonisering av skatterna som respekterar principen om subsidiaritet kan det inte finnas en väl fungerande social marknadspolitik eller marknadsekonomi på europeisk nivå.
Det kan inte finnas en social marknadsekonomi eftersom skattekonkurrensen mellan de olika staterna kommer att hindra de enskilda medlemsstaterna att via skattesystemet bedriva fördelningspolitik.
Det är på detta sätt skattekonkurrensen kommer att fungera, till fördel för kapitalet och till nackdel för arbetet - något som Wolf har påpekat - och bidra till att förvärra arbetslösheten.
Det kan inte heller finnas en väl fungerande marknadsekonomi i Europa utan en harmonisering av skatterna, med tanke på de hinder som företagen, men även de anställda, möter på en inre marknad utan ett minimum av skattemässig harmonisering.
Det är av denna anledning som kommissionen sedan cirka ett år har följt en ny strategi, som syftar till att öka medvetenheten bland medlemsstaterna om nödvändigheten av att göra framsteg när det gäller att lägga en grund för en överenskommelse och att presentera konkreta förslag.
Kommissionen har presenterat det arbetsprogram för momsen som Randzio-Plaths betänkande avser, förslaget till direktiv för beskattning av energiprodukter och ett skattepaket som för närvarande utarbetas inom kommittén för skattepolitik.
Jag håller med Fourçans som hävdar att skattekonkurrensen inte är ett negativt fenomen i sig, men att det blir det när konkurrensen på skatteområdet får de balansstörande och ojämlika effekter som det får i många fall.
Efter kontinuerliga kontakter med Europaparlamentet, framför allt inom ramen för utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik och med finansministrarnas permanenta representanter, håller kommissionen nu på med att ställa samman ett skattepaket, som i många punkter sammanfaller med Fourçans förslag, och som består av en uppförandekod, framför allt vad gäller företagsbeskattningen, åtgärder för att eliminera skevheter inom kapitalbeskattningen, åtgärder för att eliminera avdragen vid källan för ränteutbetalningar och royalties mellan bolag inom samma företag och för att eliminera vissa av de mest betydande skevheterna vad gäller den indirekta beskattningen.
Jag kommer så till det nya momssystemet, som Randzio-Plaths betänkande uppehåller sig vid.
Det är enligt kommissionens åsikt en fråga av högsta vikt.
Som ni vet har nya ändringsförslag tillkommit till Randzio-Plaths betänkande som en följd av behandlingen i utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik den 22 april.
Om ändringsförslagen antas av er kommer de att medföra ändringar som kommissionen anser vara korrekta.
Jag uppskattade mycket den konstruktiva anda som samtliga politiska grupper visade genom att omvärdera vissa extrema åsikter.
Jag vill tacka Donnelly, Thyssen, Secchi och de övriga som har visat sitt stöd för kommissionens projekt.
Kommissionen har presenterat ett detaljerat arbetsprogram med en politisk dagordning som organiserats i tre steg: det första steget innebär en förbättring av det nuvarande momssystemet, Cox, och det innebär med andra ord en utveckling i den riktning som ni har angett.
Det andra steget innebär en modernisering av momssystemet vad gäller telekommunikationstjänsterna.
Det tredje innebär en reell förbättring av momssystemet genom ett system som bygger på beskattning i ursprungslandet.
Som Randzio-Plath har påpekat, så håller vi på att arbeta med detta slutgiltiga system med målsättningen att det skall bli enkelt, och att det framför allt motsvarar - och här vänder jag mig framför alt till Peijs och andra parlamentsledamöter - de små och medelstora företagens behov, vilket kan bidra till att kraftigt minska det mycket allvarliga problemet med bedrägerier som vi har idag.
Jag vill dessutom försäkra Cox, Ewing, Cornelissen och andra om att det inte rör sig om att kasta sig in i det okända eftersom systemet skall förberedas i alla detaljer och även frågan om de minskade inbetalningarna skall undersökas vad gäller de sociala effekterna.
Jag är med andra ord övertygad om att det inte finns några åsiktsskillnader mellan oss vad gäller en avgörande punkt: innan vi går över till ett system med beskattning i ursprungslandet måste vi modernisera, tillämpa på ett mer enhetligt vis och, i förekommande fall, förenkla det nuvarande systemet.
Under alla omständigheter vill jag göra klart att det förslag som vi diskuterar inte är begränsat till övergångsbestämmelser, utan att det berör hela det sjätte momsdirektivet, i vilket de olika föreskrifterna ingår.
Låt mig avsluta, herr ordförande, med att påpeka att det Europeiska monetära institutet i sin rapport för någon månad sedan om konvergensen och i sin årsrapport, stryker under behovet av framsteg när det gäller harmonisering av skatterna, framför alt vad gäller beskattning av kapitalinkomsterna.
Låt mig slutligen tacka de två föredragandena och samtliga parlamentsledamöter som har bidragit till diskussionen: vi kommer att fortsätta arbeta med de känsliga skattefrågorna i nära samarbete med Europaparlamentet.
Jag vill också som avslutning ansluta mig till den hyllning som min kollega de Silguy för kommissionens räkning har ägnat ordföranden Lamfalussy.
(Applåder)
