# ID: svediakorp-gov478468
# author: Wolf (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 484
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Mina herrar ordförande, herr kommissionär, kära kollegor!
Väljarna har, som Alan Donnelly så riktigt säger, nu ännu en gång gett oss en enastående chans att rätta till den nyliberala och monetaristiska synen på euron och den därmed sammanhängande strategien, inte i riktning tillbaka till femtiotalet, herr Herman, utan framåt mot tjugohundratalet.
Vi måste och kan nu röja vägen för en valutaunion inom vilkens ram åtminstone de stora strukturella problem skulle kunna lösas som den hittillsvarande fyrverkeripolitiken och kasinokapitalismen endast gömt undan, problemet med arbetslösheten, problemet med den ekologiska krisen - vem talar väl ännu om Riokriterierna, the Rio commitments och om Delors löften - men även problemet med den reella, icke monetära, konvergensen mellan våra medlemsstater.
Vi borde verkligen ta tillfället i akt att komma ut ur den förödande " tillbaks till Brüning " situationen, inte tillbaka till en klassisk Keynesmentalitet utan förbi Keynes in i en selektiv social och ekologisk omställning av våra nationella ekonomier.
Till detta hör att vi behöver flankeras av en gemensam och samordnad sysselsättningspolitik, eftersom ingen stabil euro låter sig byggas på bekostnad av allt fler arbetslösa.
Detta parlament har sedan 1994 oupphörligen utarbetat förslag, vilka konsekvent ignorerats av regeringarna.
Till dessa hör förslaget om installationen av centralbanken - från de franska socialisternas sida har man åter nämnt nyckelordet " ekonomiregering " - men även om bindning till gemenskapens mål och förfaranden.
Till detta hör en ändring av den monstruösa stabilitetspakten i riktning mot en pakt som möjliggör och driver på ett gemensamt handlande för medlemsstaterna till förmån för solidaritet och sysselsättning.
Härtill hör också en annan tolkning av konvergenskriterierna, vilka skall tolkas som en utgångspunkt för en den verkliga konvergensens politik och verkligen inte - och där har herr Herman alldeles rätt - får reduceras till en rent aritmetisk fetischism på 3.0 eller till och med 3.00.
Härtill hör inte minst - och detta tack vare kommissionär Monti som ideligen hänvisat till det - att man upphör med skattedumpningen.
Vi behöver hitta en väg ut ur denna klämma, d v s vi måste förhindra att vi så lätt kan skuldsätta oss på nytt, vilket faktiskt är ett problem, och att vi kan beskatta överallt där detta är möjligt.
Ty beskattningen av förmögenhet och företagsvinster urholkas i tilltagande grad av skattedumpningen, och ett samhälle som täcker kostnaderna för sin infrastruktur ur beroende anställdas fickor och sedan öser tillbaks samma pengar till företagen, kan visserligen uppnå konkurrensfördelar på kort sikt men varaktigt kommer detta inte att bli.
Vi har nu möjlighet att korrigera det hela.
Den måste vi utnyttja, och i Amsterdam har medlemsregeringarna chansen att göra en ansträngning, annars går vi mot intressanta, nämligen kritiska, tider, fyllda av beslutsfattande.
