# ID: svediakorp-gov478462
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 865
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, harmoniseringen av skatterna såväl som valutaunionen hör till temat " hur skall vi kunna få den inre marknaden att fungera så att investeringarna gynnas och vi får en sysselsättningseffektiv tillväxt? "
Om jag nu inom ramen för de skattestrategiska överläggningarna endast går in på mervärdesskatten, så beror detta på att vi har en underlåtelseskuld gentemot de ekonomiska krafterna i Europeiska unionen, inom den inre marknaden, för idag finns det 130 beviljade undantagsbestämmelser, 66 alternativ och särbestämmelser samt 25 olika bestämmelser för fastläggande av beskattningsorten.
Vem kan överhuvudtaget få någon klarhet i detta?
Företag som är verksamma över gränserna måste i detalj känna till momsföreskrifterna i de 14 andra medlemsstaterna och göra sig förtrogna med de olika förfarandena.
Detta är den realitet som kännetecknar det sedan 1.1.1993 gällande övergångssystemet för mervärdesskatten.
Det är hög tid att vi inte bara förbättrar detta övergångssystem, utan även åstadkommer en definitiv reglering på grundval av principen om ursprungslandet.
Med tanke på dessa mångfaldiga problem, kan det inte idag vara tal om en förenkling genom den inre marknaden.
Krånglighet, stora kostnader, kostnadsintensivitet och byråkrati är följderna av övergångssystemet och dessa bärs framför allt av aktörerna inom näringslivet.
Små och medelstora företag kan därför överhuvudtaget inte dra nytta av fördelarna med den inre marknaden.
Vad vi behöver är alltså mindre förvaltningskostnader, vi har behov av att säkra medlemsstaternas skatteintäkter, vi måste minska risken för bortfall av skattemedel och vi måste bibehålla mervärdesskattens konkurrensneutralitet.
Detta måste vi uppnå genom en förbättring av det nuvarande systemet, samtidigt som vi orienterar oss i riktning mot det definitiva systemet.
Visserligen måste hänsyn även i fortsättningen tas till subsidiaritetsprincipen.
Harmonisering skall bara krävas där det verkligen är nödvändigt.
Det viktigaste kravet på det definitiva momssystemet måste vara lika behandling av gemenskapsinterna och inhemska transaktioner.
Detta kan endast uppnås om principen om ursprungsbeskattning läggs till grund för beskattningen av alla transaktioner.
Principen om ursprungslandet leder systembestämt till en förskjutning av momsintäkterna.
Exportkraftiga medlemsstater skulle dra nytta av extra intäkter, importkraftiga medlemsstater skulle vara tvungna att stå ut med avsevärda reduceringar i intäkterna.
Därför är ett vettigt, makroekonomiskt clearingsystem oumbärligt, eftersom det är det enda sättet på vilket de enskilda medlemsstaternas hittillsvarande skatteintäkter kan säkras.
Ett sådant clearingförfarande kommer emellertid endast att vara acceptabelt för alla om det är enkelt, klart och snabbt genomförbart och om utjämningsbetalningarna sker nära i tiden.
De utfrågningar som hittills ägt rum i parlamentet på detta tema har lett till att vi egentligen ännu inte anser tiden mogen för att verkligen införa ursprungslandsprincipen.
Samma och bindande bestämmelser för alla är A och O för en rättvis utjämning.
För clearingförfarandet är tillämpningen av de makroekonomiska kriterierna oundgängliga.
I annat fall skulle nämligen en åtskillnad mellan inhemska och gemenskapsinterna transaktioner föras in igen " bakvägen ".
I detta sammanhang vill jag ännu en gång påpeka att frågan om urholkning av den nationella beskattningssuveräniteten inte bara är ett tema som angår de direkta skatterna, för vilka det i längden också måste finnas en behörighet för Europeiska unionen, utan att detta tema även gäller de indirekta skatterna, och att det därför måste skapas ett definitivt momssystem som omfattar alla transaktioner och även behandlar likadana transaktioner i alla medlemsstaterna på samma sätt.
För den verksamhet som hittills varit befriad från skatt, skall i stället nollskattesatsen tillämpas.
Det definitiva momssystemet måste emellertid också användas som en möjlighet att tjäna sysselsättningspolitiska mål.
Fastställandet av endast två momssatser, en normalmomssats och en reducerad momssats, lämnar säkerligen ett ytterligare viktigt bidrag till en förenkling av momsen och större öppenhet.
Eftersom momsen i grunden är konkurrensneutral, är det inte nödvändigt att helt harmonisera normalmomssatserna.
Däremot måste mycket arbete läggas ned på de reducerade momssatserna.
Det definitiva momssystemet måste kompletteras genom införandet av principen om enhetlig beskattningsort för den lokala behörigheten ifråga om beskattningsförfaranden.
Såväl företagen, som kan fullgöra sina skyldigheter på en och samma ort, som skattemyndigheterna kan dra nytta av detta system.
För skattemyndigheterna blir kontrollen av de enskilda momspliktiga enklare och effektivare.
Uppbördssäkerheten förbättras därmed, och för företagen blir det lättare att fullgöra sina plikter.
Kravet att fastställa en lägsta nivå för medlemsstaternas behörighet att kontrollera och uppbära moms är i detta sammanhang av avsevärd betydelse, så att tillämpningen av principen om en enhetlig beskattningsort inte kan utnyttjas för skattefusk.
Därför behöver vi också ett system som föreskriver att momsen förfaller till betalning vid vissa fastställda tillfällen över hela EU för att alla skattepliktiga skall behandlas lika, oberoende av vilken medlemsstat som är ansvarig.
Förverkligandet av det definitiva momssystemet kommer trots alla bemödanden säkerligen att ta lång tid i anspråk.
Därför måste vi under alla förhållanden sörja för att övergångssystemet förbättras och förenklas.
Alla möjligheter måste utnyttjas för att åstadkomma ytterligare förenklingar och möjligheter till kostnadsbesparingar.
Den europeiska ekonomin kan endast dra nytta av detta och därmed inte minst arbetsmarknaden.
(Applåder)
