# ID: svediakorp-gov478414
# author: Bébéar (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 350
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar, buller klassas som det största miljöhotet av de flesta européer och nästan 70 % ser sin livskvalitet drabbad av buller.
För övrigt lider över 20 % av européerna av sjukdomar som har samband med alltför höga ljudnivåer.
Jag är öron-, näs- och halsläkare, specialiserad på dövhet.
Jag skulle här vilja försäkra er om att antalet sjukdomar och fall av dövhet som har samband med buller ökar från år till år, vilket Världshälsoorganisationen riktigt påpekar i sin rapport.
Man kan här lämpligtvis också räkna in de följder av bullret som inte har med hörseln att göra, särskilt för sömn, arbetsprestationer, inlärning i skolan, antal läkarbesök, konsumtion av psykofarmaka och neuroleptika.
Under tusentals år har historien visat oss att människan kan anpassa sig, men denna anpassning har ett pris, och hittills har de flesta nationella regeringar och gemenskapen reagerat alltför litet.
Lagstiftningen är fortfarande otillräcklig.
Det är hög tid att Europeiska unionen inser problemets omfattning och gör bullerbekämpning till en av sina prioriterade frågor.
Därför måste man gå längre än till allmänt hållna och frikostiga önskningar om en förbättring.
Man måste fastlägga en bestämd tidsplan, med gemensamma maximinivåer, om man inte vill att plågan skall utbreda sig.
Forskningen bör uppmuntras.
I detta hänseende vänder jag mig till Cresson för att hon skall förse oss med nödvändiga normer.
I själva verket svarar de aktuella normerna i fråga om buller inte mot den fysiologiska verkligheten.
Vi behöver en strikt tidsplan med omaktualiserade normer, och det är nödvändigt att Europeiska unionen övervakar och föreskriver regelbundna kontroller och bestraffningar vid förekomst av brott.
Förhållandet mellan buller och hälsa är ytterst sammansatt.
Genom tydliga åtaganden, konkreta handlingar och stark politisk beslutsamhet kommer vi att ge samtliga européer det skydd de efterfrågar.
Jag tycker alltså om Díez de Riveras betänkande, som måste vara tillfället för Europaparlamentet att inför kommissionen uttrycka de europeiska medborgarnas höga förväntningar.
