# ID: svediakorp-gov478384
# author: Sanz Fernández (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-06-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 428
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, försoningsviljan har centrerats kring Europaparlamentets förslag att garantera " öppen " sändning av de stora idrottsevenemangen.
Den text som överenskommits är tillfredsställande och balanserad, men jag måste beklaga och meddela att ledningen i Partido Popular i Spanien använt denna föreskrift i direktivet som förevändning eller alibi för att förfölja de kommunikationsmedia som inte tjänar regeringen.
I parlamentets förslag fastställdes att det i samtliga medlemsstater skulle vara obligatoriskt med " öppen " sändning av vissa idrottsliga evenemang av extra stor betydelse, som t ex olympiska spel, världsmästerskap eller europamästerskap i fotboll.
Av juridiska skäl accepterade parlamentets delegation vid förlikningen att denna bestämmelse inte skulle vara obligatorisk i samtliga unionsländer, utan att varje medlemsstat skulle kunna anta bestämmelsen om man så önskade.
I den antagna texten bibehölls den extraordinära karaktären av de evenemang som måste sändas " öppet " genom nationella listor sanktionerade av kommissionen.
En viss försiktighet fastställdes för att kunna garantera öppenhet i förfarandet, med full respekt för gemenskapsrättens alla principer.
I Spanien föreslår regeringen trots detta en lag som betraktar fotbollen av allmänt intresse, framför utbildning och hälsa, och förbjuder sändning via betalteve av vanliga helgmatcher i den vanliga klubbligan.
Denna överdrivna bestämmelse var särskilt onödig, eftersom det är i Spanien som man kan se flest direktsända matcher gratis på teve under alla veckoslut.
Detta förhållande hade garanterats fram till åtminstone år 2003, genom frivilligt ingångna avtal mellan de olika televisionsföretag som förhandlat till sig sändningsrätten med klubbarna.
Föreskrifterna i direktivet försvarar en balans mellan olika juridiska rättigheter som man vill bevara.
Rätten att få information måste vara kompatibel med äganderätten och den fria konkurrensen mellan de företag som innehar sändningsrätten.
Regeringen Aznars lag om fotboll är emellertid konfiskatorisk, eftersom den till sin karaktär är retroaktiv och inte möjliggör skadestånd.
Vad man vill är att tvinga de olika televisionsföretagen och klubbarna att bryta de kontrakt som frivilligt ingåtts, för att ett företag stött av regeringen skall kunna överta kontrakten.
Detta är ett maktmissbruk från en auktoritativ regering som inlett ett krig för att dominera den digitala televisionen, genom att förvisa nuvarande operatörer och införa sitt eget monopol med de kommunikationsföretag som står Aznar nära.
Direktivet om gränslös television utnyttjas i Spanien på ett miserabelt sätt för att förfölja motståndarna till Partido Populars regering, och som själva regeringen dessutom hotat och förföljt juridiskt.
Man har under de 20 åren med spansk demokrati aldrig sett något liknande.
