# ID: svediakorp-gov478300
# author: Díez de Rivera Icaza (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 288
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Betänkandet om den icke-konventionella medicinens status har, trots kollektiv intolerans från vissa av våra läkarkollegor väckt ett berättigat intresse hos många av unionens medborgare.
Det finns många orsaker till detta intresse, inte minst det faktum att många har tagit hjälp av denna gren av medicinen någon gång.
Nyligen utförda åsiktsundersökningar visar att mellan 20 och 50 % av medborgarna använder dessa så kallade icke-konventionella medicinska metoder.
Den resolution som vi i dag debatterar kommer därför, såsom föredragande konstaterade, fram med tanken om att finna de behövliga lösningarna i fråga om ett läge som är ett faktum, både för professionella och läkare som utövar dessa medicinska grenar och för patienterna.
Detta läge kräver ett adekvat svar från gemenskapen för att man skall kunna undvika att det uppstår några som helst slag av störningar eller missbruk vid utövandet.
Jag vill understryka att vi inte talar om att försvara kvacksalveri, men inte heller gäller det att försvara förlegade kollektiva privilegier, tvärtom.
Det vi strävar efter med detta initiativsbetänkande är etablerandet av en gemensam status som ger högsta möjliga hälsomässiga och rättsliga säkerhet för utövandet av dessa alternativa medicinska grenar som så många av oss använder.
Därför är det brådskande att i fråga om den icke-konventionella medicinen reglera utbildningen och bemyndigandet av yrkesutövandet för att garantera maximal trygghet och kvalitet för patienten.
Det är precis detta, och inte de andra frågorna utanför denna debatt, som Lannoyes betänkande handlar om.
Vi gratulerar Lannoye till hans arbete, som säkerligen inte har varit lätt med tanke på den inskränkta inställningen på en del håll.
Jag avslutar med att uttrycka mitt stöd för detta betänkande.
