# ID: svediakorp-gov478235
# author: Parodi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 768
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
Syftet med STCW-konventionen som reviderades 1995, är att bättre anpassa sjöfolkets utbildning till de verkliga förhållandena till sjöss, framför allt den nya teknik som införts ombord och nya metoder för yrkesutbildning.
Låt oss inte glömma att närmare 80 procent av alla olyckor till sjöss beror på mänskliga fel eller underlåtenhetssynder.
För att råda bot på denna situation, eller för att åtminstone minska effekten av " den mänskliga faktorn " vid sjöolyckor måste man etablera minimikrav för yrkesutbildning, certifiering och skydd för sjöfolket, garantera en effektiv kontroll av att internationella föreskrifter efterlevs och att undvika, vilket har skett i det förflutna, att trovärdigheten för de certifikat som ställs ut minskar på grund av att konventionens regler inte följs.
Den nya konventionen från 1995, som fjorton medlemsstater inom Europeiska unionen har undertecknat, utgör ett framsteg vad gäller säkerheten till sjöss, eftersom den utvidgar IMO: s befogenheter vad gäller övervakningen av de undertecknande ländernas utbildnings- och kontrollmetoder.
IMO kan också reagera på eventuella brister genom att vägra ge de utställda certifikaten internationellt erkännande.
Förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 94 / 58 / EG, som mitt betänkande behandlar, innebär att samtliga krav i konventionen skall tillämpas konkret och effektivt inom Europeiska unionen och att de skall ingå i gemenskapsrätten.
Med utgångspunkt i behovet att uppnå en bättre säkerhet till sjöss, vilket är den röda tråden i mitt betänkande, har jag föreslagit ett antal ändringar som, utan att påverka konventionens juridiska status, syftar till att för det första förbättra och befästa förslaget till direktiv, inom det rimligas gränser, genom att förenkla tolkning och tillämpning.
För det andra vill jag eliminera eventuell osäkerhet vad gäller den rättsliga grunden eller de juridiska konflikter som gäller medlemsstaternas skyldigheter när de utfärdar och erkänner utbildningscertifikat för sjöfolket.
Med utgångspunkt i dessa resonemang är de viktigaste ändringsförslagen till den ursprungliga texten: nödvändigheten av att man, i enlighet med de nya SOLAS-föreskrifterna som kommer att träda i kraft den 1 juli, bestämmer ett gemensamt arbetsspråk ombord på fartygen så att samtliga medlemmar av besättningen kan kommunicera med varandra; möjligheten att bättre anpassa arbetet ombord till den kompetens som krävs; ett förnuftigare system för att erkänna utbildningsintyg från tredje land, vilket skall vara underordnat en serie kvalitetskriterier för att avskräcka från att man använder dåligt utbildade besättningar.
Slutligen föreslår jag en förstärkning av direktivet om " Port State Control ".
Jag anser att utbildning av sjöfolket kan bidra till att förbättra säkerheten och konkurrenskraften för gemenskapens handelsflotta och, i ett globalt perspektiv, minska antalet fartyg som inte håller måttet.
Även om man ännu inte i detalj kan bedöma effekterna av att konventionen omarbetas, så kan man redan förutspå att den kommer att få stor betydelse.
Majoriteten av de internationella bedömarna hävdar att tillämpningen av nya standarder kommer att innebära, på global nivå, en minskning av antalet anställda till sjöss med internationellt erkända certifikat.
Om resultatet blir en generell höjning av sjöfolkets kompetensnivå, så kommer detta utan tvekan att ha en positiv effekt på den internationella sjöfartsnäringen.
Det skulle även vara positivt, enligt min mening, att utarbeta gemensamma instrument för att främja utbildningen av kvalificerad europeisk arbetskraft, vilken i dag konstant minskar.
Internationell statistik pekar på en brist av 18 tusen officerare som skulle behöva tillföras världens fartygsflotta, vilket motsvarar ungefär 4, 4 procent av hela arbetsstyrkan.
Detta mål skulle medlemsstaterna och regionerna kunna försöka uppnå genom att uppmuntra ungdomar att välja sjömansyrket, genom att skapa ett Europeiskt sjöfartsinstitut - vilket flera gånger har krävts i denna församling - och genom att erbjuda sjöfolket fortbildning.
Under alla omständigheter bör inte ansvaret för att detta mål uppnås enbart ligga på rederierna, eftersom majoriteten av dem redan tyngs av driftkostnader som inte står i proportion till förhållandena på marknaden.
Man bör istället vidta positiva skattemässiga och ekonomiska åtgärder för att göra sjöfolkens utbildning och anställningsförhållanden konkurrenskraftiga.
Frågan rör säkerheten till sjöss och människors liv, samt skyddet av den marina miljön, men framför allt bevarandet av ett yrke och det odiskutabla behovet av att skapa nya specialiserade arbetstillfällen i Europa där efterfrågan inom denna sektor för närvarande ökar.
Ännu en gång, genom detta betänkande, har vi slagit in på en väg som kan leda till nya arbetstillfällen för våra ungdomar.
