# ID: svediakorp-gov478212
# author: González Triviño (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 802
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag vill inledningsvis tacka alla personer som deltar i utskottet för transport och turism för den ansträngning, den hängivelse och det samarbete de utfört för att driva fram denna sak.
Jag vill också tacka Europeiska gemenskapernas kommission för den känslighet den har visat gentemot de ändringsförslag som lagts fram av parlamentet och dess mottaglighet för yttranden från parlamentet.
Slutligen vill jag också tacka Isidoro Sánchez, som verkade som ledamot av parlamentet under två år och som är den person som satte i gång detta.
I Europeiska unionens länder har lufttransporterna under de senaste åren genomgått en ökning utan like, närmast på grund av följande faktorer:
Vi har för det första högre lönenivåer som gör att detta transportmedel är tillgängligare för fler.
Man har för det andra infört liberaliseringsåtgärder och öppnare konkurrens inom Europeiska unionen, vilket har tillåtit en betydande sänkning av priserna inom lufttrafiken.
Likaså har de teknologiska framstegen gett möjlighet till en intensivare användning av luftfartygen, som dessutom har större kapacitet än för 20 eller 40 år sedan.
Resultatet är att antalet flygpassagerare inom Europa har stigit med cirka 10 miljoner per år under de senaste åren.
De nyaste siffrorna från europeiska flygtrafikförbundet indikerar att man redan har överskridit 150 miljoner passagerare per år.
Detta är en mycket hög siffra som tydligt visar att lufttransporter regelbundet används av en mycket stor andel av den europeiska befolkningen.
När det gäller täckningen för försäkringarnas ersättningsansvar gäller dock fortfarande Warszawakonventionen och Haagprotokollet, som med 40 år på nacken är mycket föråldrade, och det av uppenbara skäl.
Man kan självfallet inte i dag tillämpa samma kriterier för försäkringsskyddet som man tillämpade för ett transportsystem som i sina första faser ansågs vara mycket riskfyllt och som dessutom användes av en minoritet av befolkningen.
Detta har lett till en absurd situation där flygpassagerarna har ett försäkringsskydd som är sämre än vägpassagerarna, trots att statistiken visar att lufttransporterna har utvecklats till det säkraste transportmedlet av alla, med i medeltal cirka 700 dödsoffer per år.
En studie som gjorts för kommissionens räkning visar t.ex. att de efterlevande till en affärsman på 40 år som mister livet vid en vägtrafikolycka kan vänta sig en ersättning på cirka 650 000 ecu medan motsvarande ersättning vid en flygolycka är 30 gånger mindre.
Detta beror på att upprätthållandet av de minimigarantier som föreskrivs i Warszawakonventionen fortsätter vara den internationella normen, utom när det gäller flygbolag vars länder har antagit avvikande nationella normer.
Det verkar å andra sidan inte under några omständigheter vara rättvist att man inte vidtar åtgärder för att förenhetliga försäkringsskyddet för alla Europeiska unionens medborgare.
Därför är det kommissionsinitiativ som i dag utvärderas i denna kammare mycket lovvärt.
De debatter och synpunktsutväxlingar som hållits i utskottet för transport och turism visar att det existerar enhällighet mellan de olika politiska grupperna när det gäller att stödja kommissionens initiativ.
Föreskrifternas grundläggande aspekter är följande:
Det finns för det första ingen laglig eller avtalsenlig gräns för flygbolagens ersättningsansvar om passagerare skadas eller dör.
För det andra så föreskrivs ett ersättningsbelopp på 100 000 ecu i det fall att flygbolagen kan påvisa att de har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att undvika skada för passagerarna.
Dessutom måste man genom förhandsbetalningar se till att offrens eller förmånstagarnas tvingande ekonomiska behov omhändertas snarast.
Det är viktigt att konstatera att antagandet av dessa skyddsåtgärder inte leder till beaktansvärda ökningar av transportkostnaderna eftersom försäkringspremierna varierar mellan 1 och 3 promille av flygbolagens kostnader.
Det är också nödvändigt att omnämna det faktum att det kommer att finnas passagerare i Europeiska unionen som har ett sämre försäkringsskydd när de embarkerar ett flygplan som tillhör ett bolag utanför gemenskapen.
Till detta måste konstateras att föreskrifterna förpliktar sådana bolag till att klart och tydligt informera sina passagerare om att ersättningsskyddet i dessa fall är lägre än i resten av unionen.
Det är väntat att ikraftträdandet av dessa föreskrifter leder till att de förbättrade skyddsnivåerna för flygpassagerarna får större utbredning, såsom skedde med det frivilliga avtalet som undertecknades i Kuala Lumpur i oktober 1995 och till vilket totalt 83 av de stora flygbolagen har anslutit sig.
Det är också viktigt att konstatera att IATA: s juridiska utskott nyligen har slutfört sitt förslag till revidering av Warszawakonventionen.
Förslaget överlåts i slutet av detta år eller efter årsskiftet till organisationens diplomatiska konferens.
Om rådet, vilket är att vänta, måste ta ställning till innehållet i den text som vi i dag debatterar, för att få den i linje med de internationella standarderna inom området, hoppas och önskar vi att den slutliga texten på nytt ges till parlamentet för samråd.
