# ID: svediakorp-gov478203
# author: Terrón i Cusí (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,017
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag vill först uttrycka min uppskattning för det samarbete som alla grupper har gjort i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor och den goda inställning som de har visat gentemot detta betänkande.
Jag vill också tacka för våra svenska kollegors tålamod när de så sent fick den svenskspråkiga versionen av den berörda konventionen till sitt förfogande.
De arbetade på den engelska versionen tills den svenska översättningen slutligen kom ut och nu kan vi redan diskutera detta betänkande.
I dag, fru ordförande, har rådet och kommissionen redogjort för hur regeringskonferensens framskrider, särskilt frågorna som berör den fria rörligheten för personer, ett av de unionens mål som är långt ifrån uppnått.
Den aktuella debatten kunde därför inte vara lämpligare.
Vi diskuterar i dag en av rådet framlagd konvention genom vilken man etablerar ett europeiskt informationssystem som skall ersätta Schengeninformationssystemet.
Jag skall inte i dag gå in på vilka erfarenheter man har av Schengeninformationssystemet eftersom vi inom detta ämne helt nyligen har antagit ett betänkande av van Lancker, till vilket jag hänvisar.
Jag skall koncentrera mig på det som jag anser vara det mest grundläggande i mitt betänkande: anhållan om en ändring av den rättsliga grunden för etablerandet av det europeiska informationssystemet.
Rådet har lagt fram för oss en konvention på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen.
Artikel K 3 hänför sig till artikel K 1 i samma fördrag, och artikel K 1 behandlar överskridande av de yttre gränserna, invandringspolitiken, politiken i fråga om medborgare i tredje land, det civil- och straffrättsliga samarbetet, tullsamarbetet, polissamarbete för att hindra och bekämpa terrorism, olaglig narkotikahandel och andra former av internationell brottslighet.
EIS rör sig enligt min uppfattning inom ett helt annat område.
Det huvudsakliga ändamålet med EIS är att erbjuda en kompensationsåtgärd i fråga om upphävandet av de inre gränserna, ett område där gemenskapen innehar exklusiv kompetens enligt artikel 7a i Fördraget om Europeiska unionen.
Artikel K 1 i samma fördrag stadgar att det samarbete som beskrivs i denna artikel inte skall påverka Europeiska gemenskapens befogenheter.
Till följd av denna exklusiva kompetens kunde man vänta sig, vilket är precis det vi föreslår för EIS, gemenskapliga bestämmelser.
Parlamentet har redan vid flera tillfällen uttryckt - och det med beaktande av att den fria rörligheten för personer borde ha genomförts redan efter antagandet av Romfördraget, dvs. för praktiskt taget fyrtio år sedan - att kontrollen av personer vid det yttre gränserna bör ordnas på samma sätt som kontrollen av varor.
Om vi tittar på innehållet i EIS märker vi ännu tydligare att det är lämpligt med gemenskaplig lagstiftning.
I samband med EIS handlar det visserligen om polissamarbete, men inte uttryckligen enbart i fråga om terrorism, olaglig narkotikahandel och andra former av internationell brottslighet.
Huvudmålet med EIS är att spåra upp nationellt efterlysta personer, kontrollera rörelserna hos personer som är underställda kontroll på nationell nivå, men genom upphävandet av de inre gränserna kan dessa personer inte alltid kontrolleras på denna nivå.
Det betyder att EIS är, såsom konstaterades, en kompensationsåtgärd för att uppnå denna fria rörlighet för personer.
Genom att ändra den rättsliga grunden och använda gemenskapliga bestämmelser kunde man erhålla flera fördelar, såsom ett tillfredsställande hörande av Europaparlamentet i en fråga där det inte ens är garanterat att de nationella parlamenten kan utöva denna kontroll på ett effektivt sätt.
Denna formel skulle också ge möjlighet till ett snabbt ikraftträdande.
Jag tror att våra erfarenheter t.ex. från Schengen- eller Dublinavtalet gör att vi får misstänka det värsta.
Det har tagit oss tio år att anta en konvention.
Likaså måste kommissionen få en klarare roll.
Och när vi i en gemenskaplig jurisdiktion har en fråga som gäller personuppgifter måste utan tvivel rättsdomstolen eller förstainstansrätten ingripa t.ex. när det handlar om reklamationer från medborgarna eller en enhetlig tolkning av denna konvention.
Konventionen om det europeiska informationssystemet är å andra sidan kopplad till den så kallade konventionen om de yttre gränserna.
Denna koppling är inte motiverad och, enligt mitt sätt att se på saken, finns det ingen som helst orsak att etablera den, eftersom EIS redan har som mål - vilket jag upprepade gånger konstaterat - att kompensera detta bortfall av kontroll vid de inre gränserna.
Kontrollen av de yttre gränserna genomförs under alla omständigheter, med eller utan koppling till konventionen om de yttre gränserna.
Om vi etablerar denna koppling faller vi i den fällan att vi måste vänta på att konventionen om de yttre gränserna träder i kraft, en väntan som kan bli mycket lång.
En bestämmelse kan däremot inte underställas en konvention på grundval av artikel 6 i fördraget.
För att ta upp en konkret punkt så anser jag att man bör följa upp allt i anslutning till flyktingar och visumsökande.
Det är en farlig utveckling att man, medan det ännu inte finns harmonisering i frågan, tar in denna fråga i systemet, eftersom asylsökande som fått avslag kan, fru ordförande, hamna i kategorin av icke-önskvärda utlänningar.
Jag anser detta vara en tillräckligt allvarlig orsak för att en sådan situation måste undvikas till varje pris.
Jag anser det också vara otroligt att den enda fråga som uttryckligen citeras i konventionen är kampen mot den olagliga invandringen.
Jag anser att man i stället måste tala om kontroll av invandringen.
Det finns vissa andra detaljer som jag anser borde ändras i konventionen men jag ville koncentrera mitt inlägg på den ändring som vi begärde angående den rättsliga grunden.
Och om den genomförs, så anser jag att vi har ett bevis på att det som rådet regelbundet lägger fram för oss är något mer än vackra ord, något mer än goda föresatser, och att det finns politisk vilja att driva unionens mål om fri rörlighet för personer framåt
