# ID: svediakorp-gov478192
# author: Crowley (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 723
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag skulle vilja börja med att tacka sekretariatet i utskottet för socialfrågor och sysselsättning, Nik Lane för allt hans arbete och även tjänstemännen från min egen grupp, fru Emma Petroni och herr Denis Smyth.
De har lagt ned ett otroligt arbete på vad jag anser vara ett mycket viktigt och nödvändigt betänkande som behandlar de sociala aspekterna på boendepolitiken inom Europeiska unionen.
Jag skulle vilja förmedla ideologin bakom betänkandet till ledamöterna och också skingra den rädsla som vissa ledamöter kan ha mot det.
Ett av de viktigaste argumenten som framkom i utskottet, när detta betänkande först skulle diskuteras var frågan om subsidiaritet.
Genom dialog, förhandlingar och kompromisser med andra grupper i utskottet och andra berörda parter har jag försökt att överbrygga dessa svårigheter på vissa områden.
Ni kommer därför att finna att det inte finns något krav i betänkandet på att en grundläggande rätt till bostad införs i fördragen.
Det hade med ett sådant krav från början, särskilt med tanke på det kommande toppmötet i Amsterdam.
Europeiska unionen har dock redan en del befogenheter vad avser boendet.
I Europeiska kol- och stålgemenskapen finns en särskild budgetpost och en särskild reserv för att ge förmånliga lån för att bygga och köpa nya bostäder åt gruv- och stålverksarbetare och även för renovering och modernisering av bostäderna i gruv- och stålregioner.
Som ledamöterna känner till, löper EKSG ut 2002.
Det finns ingen anledning varför inte Europeiska unionen skulle ta över dessa befogenheter.
Maastrichtfördraget ger oss möjlighet till det och också att behålla de reserver som finns kvar under dessa budgetposter och använda dem under en ny politik för Europeiska unionen.
Den mänskliga aspekten på det vi arbetar med är enorm: 18 miljoner människor är hemlösa i Europeiska unionen, som gäller som det rikaste ekonomiska blocket i världen.
13 miljoner människor bor i otillräckliga eller tillfälliga bostäder.
Vi talar om nästan 10 % av befolkningen i Europeiska unionen som lider på grund av att det saknas en samordnad och tillräcklig boendepolitik.
Och trots de enorma arbetslöshetssiffror som nyligen presenterades av kommissionen, minskar antalet människor som påbörjar hantverkarutbildning för varje år som går.
Det betyder att det om fem till tio år inte kommer att finnas tillräckligt många utbildade snickare, rörmokare, och så vidare för att klara efterfrågan.
Vi bör se på detta positivt och inte negativt, på Europa som sluter de mest utsatta i samhället till sitt hjärta, på ett förverkligande av den sociala modellen bakom Europeiska unionen så att det välstånd som skapas i denna union når varje medborgare och att ingen skall hamna i ekonomiska olägenheter på grund av hinder som rests genom gemenskapsbeslut.
Vid sidan av detta har vi möjlighet att skapa ny sysselsättning och ny utbildning.
Under min forskning och mina diskussioner vid utarbetandet av betänkandet, träffade jag byggnadsförbund i medlemsstaterna och de sade sig vara villiga att bidra finansiellt till ett bostadsbyggnadsprogram i samarbete med lokala och nationella myndigheter.
Jag ber Europeiska unionen att engagera sig för att förenkla framtagandet av de bästa förfarandet från varje medlemsstat, för att visa hur en hållbar bostadsutvecklingspolitik skulle kunna fungera och även att sporra till ordentliga tränings- och ledarskapsfärdigheter för drivandet av dessa program.
Slutligen, vad gäller avfolkningen av landsbygden, är detta ett problem som kan lösas.
Under de senaste tio åren har vi sett en minskning av landsbygdsbefolkningen i Europa med 48 %.
Detta har medfört svåra problem i storstadsområden, där hyreshusen har ökat snabbt, där det inte finns tillräckligt med service, vägar, skolor och så vidare.
Detta har i sin tur medfört sociala problem som drogmissbruk och kriminalitet.
Genom positiva åtgärder kan vi skapa nya bostäder åt människor på landsbygden, gjuta nytt liv i samhällen på landsbygden och lyfta bort en del av det tryck som ligger på städerna.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja be alla ledamöter att ta åt sig den ideologi och tro som ligger bakom detta.
Det är en Folkets stadga för ett bättre Europa.
Det visar att vi kan agera för de verkliga behoven hos varje europeisk medborgare.
Jag ber alla ledamöterna att stödja det.
