# ID: svediakorp-gov478142
# author: Cardona (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 469
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det är bekant att den sociala sysselsättningsoch budgetpolitiken oundvikligen är sammanknippad med beskattningen.
Bedrägerier och skatteflykt, systemens komplexa utformning, otillräckligheten hos mekanismerna för informationsutbyte, den ökade skattebördan på arbete, ökningen av off-shore-områden och mer fördelaktiga skattesystem samt hindren för den fria rörelsen för kapital till följd av de splittrade reglerna för uppbördsmaterial och skattesatser, såsom för royalty och sparande, är naturligtvis faktorer som ger upphov till fenomenet skattekonkurrens.
Den effektiva lösningen på dessa frågor är ett krav för alla dem som precis som jag anser att den gemensamma, fria och rättvisa marknaden också kräver skattesystem som är rättvisa, likvärdiga och neutrala.
En effektiv lösning på dessa frågor är ett krav hos alla som liksom jag anser att den gemensamma marknaden som skall vara fri och rättvis också skall kräva skattesystem som är rättvisa, lika för alla och neutrala.
Man trodde att man skulle finna ett svar på dessa problemställningar i det betänkande som vi behandlar här.
Vi anser nu att det inte är helt och hållet så ..
Vi konstaterar faktiskt att i detta sammanhang unionsfördraget inte tagits med, med lösningar som, om man omsätter dem i praktiken, kan kapa de problemtoppar som uppkommit genom den skatteurholkning som gemenskapsinstitutionerna hittills inte kunnat hantera.
Vi talar här om det direktiv som tillkommit genom artikel 220 om upprättandet av bilaterala avtal på skatteområdet.
Som vi vet avser fördragen alla inkomstkategorier, samt vill undvika dubbelbeskattning, verka för en harmonisering av den effektiva källskatten och hindra skatteflykt.
Man har inte, vad man vet, analyserat och framför allt undersökt hur dessa bestämmelser har mottagits och tillämpats inom gemenskapen.
Jag ställer mig frågande och jag frågar hur man kan avancera mot mekanismer som exempelvis de som förändrar bestämmelsen om enhälligheten i skattefrågor, utan att man konkret prövat de politiska konsekvenserna och genomförandet av de här åkallade konventionerna.
Det är så att gemenskapen ännu inte kommit längre än direktivet om vinstbeskattningen, om företagskoncentrationer och kostnader vid överföringar mellan associerade företag.
Harmoniseringen av skatterna på räntekapital ligger fortfarande sedan år och vilar i politikens korridorer.
Jag tror bestämt att förslag som redan prövats och inte fått någon nämnvärd framgång måste förnyas och prövas igen.
Detta är enligt mitt sätt att SE saken inte ett adekvat förslag.
Under de här omständigheterna måste det effektiva skapandet av en gemensam marknad, bekämpningen av arbetslösheten, förbättringen av de sociala förhållandena och borttagandet av hinder för de fria rörelserna ske genom en koncentrerad politik och genom uppmuntran till att bilaterala avtal skall slutas i skattefrågor.
Och när skattesuveräniteten ifrågasätts, som nu, bör enligt min åsikt det som fastställts och consensusen gälla.
