# ID: svediakorp-gov478125
# author: Ilaskivi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 276
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kollegan Christodoulou har sammanställt ett mycket intressant betänkande om den ekonomiska politiken, som det i sina huvuddrag är mycket lätt att ansluta sig till.
En detalj kräver emellertid en närmare granskning.
Betänkandet betonar, att man hårt måste hålla sig till den gräns på tre procent som fastställts för budgetunderskottet.
För det första är tre procent helt godtyckligt valt, och där dryga böter utmäts för överskridanden.
Det skulle lika gärna kunna vara fyra, två och en halv eller varför inte noll procent.
Därför är en viss flexibilitet på sin plats.
För det andra.
Efter EMU: s tredje steg är händerna för den nationella ekonomiska politiken bundna.
Man kan inte längre tillgripa valutakursändringar mellan eurovalutorna.
Europeiska centralbanken binder upp penningpolitiken.
Det enda kvarstående medlet är budgetpolitiken, där det åtminstone i länder med liten offentlig skuldsättning borde finnas manöverutrymme med tanke på sysselsättningsinvesteringar.
Därför föreslog jag i ekonomiutskottet ett tillägg som emellertid förkastades.
Ändringsförslaget löd som följer: " uppmanar rådet och kommissionen att noggrant följa utvecklingen av de olika medlemsstaternas budgetunderskott med målsättningen, att det, för att förhindra exceptionella störningar i ekonomin och allvarlig massarbetslöshet, skall vara möjligt att göra avsteg från treprocentsgränsen för underskottet, dock under den förutsättningen att underskottet konjunkturcykeln i sin helhet inte överstiger detta målä.
Eftersom motsvarande frågekomplex kommer upp senare i samband med Fourçans betänkande, där vissa ändringsförslag har godkänts, stöder jag kollegan Christodoulous tankar.
Fastän arbetslöshetsgraden inte hör till konvergenskriterierna, borde omsorgen om sysselsättningspolitiken vara en central fråga för vårt parlament.
