# ID: svediakorp-gov478086
# author: Giansily (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 455
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, ärade kolleger, när det gäller ett så här viktigt ämne tror jag att det är nödvändigt att först påminna om några mycket enkla principer.
I de flesta av våra länder är den största utmaningen arbetslösheten.
Men nu är det så att en förbättring av situationen på arbetsmarknaden går via en högre tillväxt, och den kan man inte styra över.
Den är ett resultat av sunda parametrar.
Budgetunderskott har aldrig skapat arbetstillfällen, annars skulle vi veta det - vi skulle befinna oss i en situation av översysselsättning.
I det avseendet är observationen av situationen i Förenta staterna och Nederländerna klargörande.
Likaså bör tillväxten, på medellång sikt öka genom efterfrågan och stödjas av kloka investeringar till största delen från företag som är konkurrensutsatta till 85 %.
Idag kan vi konstatera att efterfrågan tar ny fart, och det på sunda grunder, vilket borde stimulera till investeringar.
Till sist är det produktivitetsvinsterna som medger tillväxt och det finns därför anledning att vara uppmärksam på utvecklingen av lönerna och underskotten.
Alla dessa skäl gör att texterna som vi idag diskuterar får en avgörande betydelse för den ekonomiska och monetära unionens framtid.
I det avseendet motsvarade det informella rådets möte i april, som var en framgång, enbart, om jag får säga det, en juridisk tonsättning av besluten som fattades av Europeiska rådet i Dublin i december.
Vi är också övertygade om det oumbärliga och nödvändiga i att Europaparlamentet så snart som möjligt antar de texter som läggs fram till oss och som gäller de alltför stora budgetunderskotten samt en förstärkt övervakning och samordning av budgetpolitiken, för att vi i tid skall kunna disponera över färdiga texter för toppmötet i Amsterdam.
I det perspektivet får samtliga texter som berör oss helt naturligt vårt bifall, både vad gäller de som avser ERM 2 och stabilitetspakten, liksom de som hör till artiklarna 103.5 och 104.C, likaså Christodoulous utmärkta betänkanden.
Fru ordförande, ärade kolleger, i fråga om kampen mot alltför stora budgetunderskott noterar jag också att det föreslagna systemet är utformat för att huvudsakligen vara förebyggande och avstyrande.
Det framstår inte som ett tillvägagångssätt som prioriterar sanktioner.
För att avsluta skulle vi idag vilja lyckönska kommissionen, som har lyckats få igenom förslaget om att den budgetära övervakningen i framtiden inte längre uteslutande skall utövas nationellt, utan också på gemenskapsnivå.
Det handlar om ett ytterst viktigt steg för att få ett sammanhållet budgetbegrepp i unionen, och det kommer att vara särskilt användbart för oss i den multilaterala makroekonomiska dialog som skall föras med Europeiska unionens viktigaste partner.
